Läkare kan tvingas gå praktiskt basår

Nyheten uppdaterades 2012-01-31 7:04

”Jag kan inte andas”, väser den fjärrstyrda dockan som spelar rollen Petra, 28 år, med nötallergi. Natalia Natalishvili ser till att Petra får i sig både syrgas och adrenalin tills andningen stabiliseras. Hon är en av fyra så kallade AT-läkare i dagens simuleringsövning på Danderyds sjukhus.

Innan läkare som utbildar sig i Sverige får sin legitimation måste de göra allmäntjänstgöring, AT. Det innebär minst 18 månaders handlett jobb på en rad olika kliniker. Där ingår såväl kirurgi som internmedicin, psykiatri och allmänmedicin.

Många av utbildningarna i andra EU-länder, där allt fler svenskar och andra läkare som söker jobb i Sverige utbildar sig, ger läkarlegitimation efter sex års studier utan påföljande AT.

Enligt Stefan Lindgren, professor i medicin vid Lunds universitet, blir det problem när de kommer ut i sjukvården.

– Man är helt obekant med svenska förhållanden. Det har visat sig bli väldigt svårt för de huvudmän som anställt de här doktorerna att få dem att fungera.

– Deras utbildning är mycket mer teoretisk och de har inte samma vana att hantera patienter som de studenter som är utbildade i Sverige, vi har väldigt mycket praktisk utbildning.

Nu finns inget system som säkerställer att alla får en introduktion.

Anders Lundberg, ordförande i Medicine studerandes förbund.

Han leder på regeringens uppdrag en utredning om hur en ny svensk läkarutbildning ska se ut. Den ska vara klar sista december i år och grundar sig i att Sverige måste anpassa sig till övriga EU. Det innebär bland annat att allmäntjänstgöringen, AT, inte blir kvar i sin nuvarande form.

Stefan Lindgren sneglar mot Norge. Där finns ett förberedande år som alla måste göra innan de börjar sin specialistutbildning, oavsett utbildningsland.

– Det är en intressant modell som ger en möjlighet att introducera utländska läkare till den svenska arbetsmarknaden och den svenska hälso- och sjuk- vården, säger Stefan Lindgren.

Enligt honom vill de flesta läkare som utbildat sig i andra EU-länder gärna göra AT när de kommer till Sverige men hindras då deras legitimationer ska accepteras direkt.

– Det blir ett problem för alla inblandade. Att ha något brett som förbereder är attraktivt för alla parter.

På Danderyds sjukhus har studierektorn Anthony Jilert märkt av samma sak. Lösningen där har varit en förlängd prövo- period för läkarna innan deras specialistplacering.

– De har mycket mindre klinisk erfarenhet men det är inga problem så länge man är medveten om det.

Även Stockholms läns landsting har blivit uppmärksammat på problemet och ser över om det kan göra övergången från att plugga utomlands till att jobba i Sverige smidigare.

– Vi har många svenskar som läser inom EU. Vissa länder har inte AT i sin utbildning och vi håller på att titta på vad vi kan göra åt det, säger Pia Sondell, utbildningsstrateg.

Hon ska se över möjligheten för utlandsstuderande att göra praktik i Sverige under utbildningen men även undersöka om det går att skapa en lokal introduktionsutbildning för de som är legitimerade läkare och ska börja jobba i Sverige.

– Sjukhusen märker att de här personerna behöver mer handledning och stöd och undrar om vi kan samordna det på något sätt.

I våras gick Socialstyrelsen ut med en uppmaning till vårdgivare att inte se legitimationen som ett bevis på en läkares lämplighet.

– Det finns en form av missuppfattning om att har man legiti-mation så innebär det att Socialstyrelsen har kontrollerat allt, det har vi inte. Därför är det så viktigt att arbetsgivaren tar sitt arbetsgivaransvar, säger Pernilla Ek, enhetschef.

På den punkten invänder Stefan Lindgren.

– Det är väldigt viktigt att varudeklarationen står för något. En arbetsgivare måste veta att det står för en kompetens.

AT-läkaren Natalia Natalishvili är klar med behandlingen av simuleringsdockan. Hon har själv läst en sexårig läkarutbildning utan AT i Georgien.

Eftersom Georgien ligger utanför EU måste hon trots att hon har sin läkarlegitimation göra svensk AT. Något hon är glad över.

– Även om man har mycket praktik i en sexårig utbildning så jobbar man inte lika självständigt och har inte sina egna patienter, säger hon.

Vad tycker du om systemet med AT?

Philip Smith, AT-läkare, utbildad på Umeå universitet:

– Det är bra att hinna få bredd innan man betraktas som färdig läkare. Jag trodde att det fanns kvalitetskontroller med någon typ av AT-moment när de som utbildats på annat håll kom till Sverige. Det bästa vore om man hade samma mål och samma kvalitetskrav för alla utbildningar i hela EU.

Diana Grenström, AT-läkare, sexårig utbildning i Moskva och S:t Petersburg:

– Träningen gör att man blir bra på att ta hand om alla typer av fall. Man får pröva olika inriktningar och får erfarenhet av allt. Syftet med utbildningen är att skaffa den kompetens som en läkare ska ha. Det tycker jag inte bara som läkare utan för att jag också kan hamna som patient på sjukhuset.

Charlotte Thålin, AT-läkare, utbildad på Karolinska institutet:

– Man får se en bred del av sjukvården och lära sig lite av varje. Även om jag vet att jag vill bli internmedicinare så är det viktigt att få se och jobba med annat, såsom kirurgi. Det vore bra om så många som möjligt fick göra AT här även om de har pluggat utomlands.

Natalia Nataslishvili, AT-läkare, sexårig utbildningi Georgien:

– Det är jättebra, man får en chans att prova sina kunskaper. Jag är en förespråkare av AT. Jag har utbildat mig utanför det svenska systemet och tycker att alla ska göra AT, det är bättre än att bara gå en sexårig utbildning.

Källa: SvD - Startsidan

Lämna gärna en kommentar