Arkiv för mars, 2012

Misstänkt i svenskmord utlämnas inte

Nyheten uppdaterades 2012-03-30 11:47

Den britt som anklagas för att ha beställt mordet på sin svenska fru under parets smekmånad i Sydafrika i november 2010, utlämnas i nuläget inte till Sydafrika. Mannen hade överklagat ett tidigare utlämningsbeslut och den brittisk domstolen High Court meddelade på fredagen att utlämningen är ”tillfälligt stoppad”. Medicinska skäl anges som orsak, mannens advokat hävdar att klienten lider av posttraumatisk stress.

Shrien Dewani sjuk – slipper bli utlämnad

Nyheten uppdaterades 2012-03-30 11:28

Shrien Dewani, som anklagas för att ha beställt mordet på sin fru Anni Dewani under parets smekmånad i Sydafrika i november 2010, utlämnas i nuläget inte till Sydafrika.

Medicinska skäl anges som orsak.

Valet av antipsykotiskt läkemedel påverkar arbetsförmågan hos patienter med schizofreni

Nyheten uppdaterades 2012-03-30 10:59

En retrospektiv observationsstudie på patienter med schizofreni pekar på att fortsatt arbetsförmåga är 92 % vanligare bland patienter som behandlats med Abilify® (aripiprazol) (p<0,0001) jämfört med patienter som fått en annan antipsykotisk behandling. Arbetsförmågan minskade dessutom med 0,6 % för varje dag som patienten vårdades inom sluten psykiatrisk vård (p<0,01). Resultaten tyder också på att psykoterapi ökar chanserna att behålla arbetsförmågan med 22 %.

 

Analysen omfattade totalt 119 patienter som delades in i två grupper där den ena fått behandling med Abilify i minst 4 veckor och den andra en annan antipsykotisk läkemedelsbehandling. Syftet med studien var att undersöka eventuell samvariation mellan val av antipsykotisk behandling och arbetsförmågan hos patienter med schizofreni. Dag för inskrivning på Psykosmottagningen användes som baseline för samtliga patienter gällande antipsykotisk behandling och arbetsförmåga.

Definition av arbetsförmåga var patienter som arbetade vid inskrivning på Psykosmottagningen och som fortfarande arbetade vid studiens start. Studien har genomförts av Psykosmottagningen i Mölndal i samarbete med Bristol-Myers Squibb. Studieresultaten presenterades på Svenska Psykiatrikongressen som hölls i Göteborg den 15 mars.

Resultaten pekar på att fortsatt/bibehållen arbetsförmåga var den enda variabel i studien som var beroende av valet av antipsykotisk behandling medan ålder, kön, dos och svårighetsgrad av symptom inte var kopplat till valet av behandling. Medeldosen av Abilify i studien var 10,5 mg vid monoterapi och 12,5 mg vid kombinationsbehandling.

En nationell svensk undersökning från 1995 visade att endast 8 % av patienter med schizofreni arbetade på den öppna marknaden. Samtidigt som arbetslöshet bidrar till ytterligare sjukdomsbörda för patienterna, kan den också relateras till betydliga ekonomiska kostnader för samhället. Socialstyrelsens nationella riktlinjer om psykosociala insatser för att hjälpa patienter med schizofreni, att behålla eller återvända till arbetsmarknaden, är därför tydliga (1).

Källor

    1. Flyckt L, et al. Psychosocial intervention in schizophrenia or schizophrenia-like conditions. A life as normal as possible-the target in new national guidelines. Läkartidningen (2011) Aug 31-Sep 6;108(35):1627-30.

Annika Björner, Vårdenhetsöverläkare på Psykosmottagningen Mölndal, tel: +46 73-625 44 31, email: annika.bjorner@vgregion.se

Fakta om Abilify

Abilify tillhör läkemedelsgruppen atypiska antipsykotiska läkemedel. Abilify har sedan 2004 varit godkänd för behandling av schizofreni och sedan 2008 för behandling av bipolär sjukdom typ I.
Abilify har en verkningsmekanism som skiljer sig från andra antipsykotiska läkemedel. Läkemedlet verkar genom att dämpa aktiviteten av dopamin i hjärnan om den är för hög, och öka aktiviteten om den är för låg. På motsvarande sätt blockeras eller stimuleras receptorer (mottagare) för en av de andra viktiga signalsubstanserna, serotonin. Forskning tyder på att obalans i dessa viktiga signalsubstanser kan vara en av de bidragande orsakerna till symtom vid schizofreni och bipolär sjukdom. Abilify är ett preparat som leder till relativt gynnsamma biverkningar utifrån en metabolisk synvinkel med liten risk för viktuppgång och andra kroppsliga biverkningar associerade med ökad risk för diabetes och hjärtkärlsjukdomar.

Abilify är indicerat för behandling av schizofreni hos vuxna och hos ungdomar från 15 år samt för behandling av måttlig till svår manisk episod vid bipolär sjukdom och för profylaktisk behandling av återfall i nya maniska skov hos patienter som haft huvudsakligen maniska episoder och vars maniska episoder svarat på aripiprazolbehandling.

Säkerhetsinformation

Vanliga biverkningar: Okontrollerbara ryckningar eller tvära rörelser, huvudvärk, trötthet, illamående, kräkningar, matsmältningsbesvär, förstoppning, ökad salivproduktion, berusningskänsla, sömnsvårigheter, rastlöshet, oroskänsla, sömnighet, skakningar och suddigt seende.

Fakta om schizofreni

Ungefär en procent av världens befolkning, omkring 45 miljoner människor, lider av schizofreni Sjukdomen påverkar individens kognitiva funktioner och möjlighet att organisera tankar. Vanföreställningar och hallucinationer samt även ett s.k. negativa symtom såsom tillbakadraget socialt beteende är del av diagnoskriterierna. Sjukdomen orsakar ibland förändringar i personlighet, humör och känsloliv. Symtomen kan vara extremt svåra och försvagande och kan ha ödeläggande konsekvenser inte bara för den drabbade personen utan också för dennes anhöriga och vårdnadshavare. Det finns i dag inget botemedel mot schizofreni, men läkemedelsbehandling i kombination med psykologiskt och socialt stöd kan lindra symptomen så att många kan leva i det närmaste fullvärdiga liv.

Sjukdomen debuterar ofta i sena tonåren eller i början av tjugoårsåldern för män och något senare för kvinnor. Utan medicinsk behandling har ungefär två tredjedelar av personer med schizofreni ett återfall inom ett år efter den första händelsen. Med medicinsk underhållsbehandling återfaller cirka en tredjedel. Cirka en av tio sjuka drabbas av en onaturlig död, oftast genom självmord. Vi känner ännu inte till orsakerna till varför vissa människor utvecklar schizofreni. Sannolikt är orsakerna en komplex samverkan av genetiska och miljömässiga faktorer. Trots att det inte finns någon bot för schizofreni kan symtomen behandlas med framgång med antipsykotiska läkemedel så att individer kan leva fullvärdiga och produktiva liv. I och med att vår förståelse av hjärnan och schizofreni ökar, utvecklas effektivare behandlingar med färre biverkningar.

Akut ryggont var cancer

Nyheten uppdaterades 2012-03-30 9:40

Patienten kom in till närsjukvården med ont i ryggen. Personen hade tidigare diagnosen fibromyalgi och läkaren bedömde värken som skelettal smärta och ordinerade smärt- och inflammationsdämpande medicin.

Svårt skadad – men måste arbeta

Nyheten uppdaterades 2012-03-30 8:22

Flera gånger har hon svimmat av smärtan i ryggen. Hon klarar bara sitta upp i max 15 minuter.

Och har så mycket smärtlindrande mediciner att en höjning skulle vara detsamma som dödshjälp.

Ändå tycker försäkringskassan att hon ska jobba.

Smärtan har vuxit fram. Ända sedan Ann-Sofie Brännström Ringdal var 25 år har hon haft diagnosen reumatism. Men det som nu händer i hennes rygg är något helt annat.

– Det gör så fruktansvärt ont. När det är som värst känns det som om någon tar tag i bröstkorgen och vrider alltihop runt ryggraden. Det blir bara värre och värre, och läkarna säger att det inte finns något att göra, säger hon och kniper ihop ögonen.

Smärtan och sorgen svämmar över, och tårar trillar flera gånger ner på kudden under vårt samtal.

Ann-Sofie Brännström Ringdal ser en tydlig koppling mellan smärtan i övre delen av ryggraden och en bilolycka för tre år sedan. Hon satt i baksätet på väg till jobbet. Föraren gjorde en farlig omkörning och bilen körde i diket med en våldsam fart.

Det gjorde ont. Läkarna konstaterade whiplash och Ann-Sofie stannade hemma från jobbet till och från under våren. Men det blev inte bättre utan tvärt om sämre. Senare röntgenbilder visar att den sjätte ryggkotan har vridit sig åt höger och klämmer nerven. En komplikation som kan uppstå efter en hård krock.

– Nu får jag behandling för svampinfektion mellan skulderbladen för min kropp svettas så mycket på grund av smärtan. Skulle det finnas någon som ville operera mig så skulle jag göra det även om risken var stor att jag blev förlamad. Jag förstår inte hur de kan tro att jag ska kunna jobba.

Ann-Sofie är utbildad i kommunikationsteknik och arbetade med administration på kompetenscentrum i Kungsbacka kommun när olyckan inträffade. Sedan den 7 oktober 2009 har hon varit helt sjukskriven. Hon får hjälp att klara vardagen och hygienen av en personlig assistent över 60 timmar varje vecka.

De senaste tre åren har hon slussats runt mellan olika läkare och specialister och mängder av intyg har skrivits om hennes besvär. I det senaste bedömer läkaren att det inte finns någon möjlighet alls för Ann-Sofie att komma tillbaka till arbete. ”Hennes handikapp får betraktas som beständigt”.

Men det anser alltså inte Försäkringskassan. I början av mars kom beslutet. Ann-Sofies arbetsförmåga bedöms inte ens vara nedsatt med en fjärdedel och hon har därmed inte rätt till en enda krona mer i ersättning.

– Jag blir så ledsen och illa berörd, för jag vet att jag inte är ensam. Man känner sig så otroligt liten. De har hur mycket resurser som helst, med jurister och medicinska rådgivare, men jag har ingenting. Försäkringskassans medicinska rådgivare har inte ens träffat mig.

Ann-Sofie berättar att Försäkringskassan ville sjukpensionera henne för reumatismen för 10-15 år sedan. Men att hon då tog sig upp ur rullstolen och skolade om sig. Hon älskar sitt jobb, och nu saknar hon det och arbetskamraterna varje dag.

Hennes man, Rolf, hjälper henne upp ur sängen och stödjer henne på väg ut mot bilen. Det är dags att träffa läkaren för att få till ytterligare en utredning.

Rolf har också suttit i rullstol efter en olycka men lyckats lära sig gå igen. De gifte sig för två år sedan. Hittade det lilla huset utanför Varnum med hjärtformad farstu och flyttade ut för att få lugn och bo nära naturen.

– Vi klagar inte. Vi försöker tänka positivt och anpassa oss. Men när de hela tiden drar undan mattan på en så… Ska de sätta oss hos kronofogden, eller? Nu har vi bara min sjukpension att leva på och det blir man inte rik på, säger Rolf.

Försäkringskassan: Det råder inget tvivel

Nyheten uppdaterades 2012-03-30 8:15

Vi har medicinskt underlag som helt klart säger att vi ska dra in hennes sjukpenning, säger Fred Finnöy, enhetschef på Försäkringskassan.

”Det framkommer ett flertal oklarheter och en klar diskrepans i de medicinska underlagen. Å ena sidan beskrivs en total arbetsoförmåga enligt din läkare men där statusfynd är ringa”. Så motiverar Försäkringskassan i Varberg beslutet att inte förlänga Ann-Sofies sjukskrivning.

Hennes handläggare vill inte svara på frågor utan hänvisar till sin chef Fred Finnöy som aldrig träffat Ann-Sofie.

– Vi är väldigt klara på vårt beslut. Vi har inga tvivel på att vi fattat rätt beslut utifrån det medicinska underlaget, säger Fred Finnöy.

Stämmer inte läkarintyget?

– Det totala medicinska underlaget innehåller mer än bara läkarintyget. Vi har gjort en så kallad teamutredning där flera experter ger sin syn på den försäkrade, och så har en försäkringsmedicinsk rådgivare tittat på allt medicinskt underlag och skrivit ett yttrande.

– Det är ett provisoriskt beslut. Först den 5 april fattar vi det slutgiltiga beslutet utifrån det vi fått in under kommuniceringstiden.

60 timmar assistans i veckan, är det verkligen rimligt att arbeta då?

– Kommunen fattar sitt beslut och vi vårat. Om det medicinska underlaget tillstyrker att hon har arbetsförmåga då har hon inte rätt till sjukpenning.

Nadja och Bosse sprider glädje och hälsa på äldreboenden

Nyheten uppdaterades 2012-03-30 8:07

När Nadja och Bosse kommer på besök är det lätt att glömma ålder och krämpor.
Möt två av Karlskronas terapihundar och deras förare Katarina Persson.

Vi träffar trion utanför Vedebylunds äldreboende. Det är ett av sju boenden i kommunen som Katarina Persson hälsar på regelbundet och så ofta hon hinner.
– Det började som ett projekt vintern 2010 och blev så lyckosamt att jag fick en fast anställning på 60 procent, berättar Katarina som tidigare arbetade inom äldreomsorgen som vårdbiträde.
Bosse är en livlig liten shi chizu som har massor av energi. Men så är han bara 1,5 år gammal. Nadja är en stillsam golden retriever på drygt tio år. Båda har utbildats till terapihundar och är än så länge ensamma om uppgiften i Karlskrona. Men även i Sölvesborg använder man sig av terapihundar inom äldreomsorgen.
Sigrid Pettersson, 85, lyser upp när hundarna kommer in i hennes rum. Visserligen erkänner hon att hon egentligen är en kattmänniska, men hon leker och gullar med Nadja och Bosse av hjärtans lust. I en plåtask har hon godis till besökarna och det märks att de trivs.
– Jag hade hund när jag var liten, berättar Sigrid. Sedan minns hon sin älskade katt Ludde som hon tyckte så mycket om.
– Åh, han var så fin och snäll.
Att djur har en positiv inverkan på äldre och även på personer med alzheimer och andra demenssjukdomar är vetenskapligt bevisat.
– Forskning har visat att de blir mindre deprimerade och mer aktiva, säger Katarina Persson. Dagligen ser hon själv resultatet av sina besök.
– Många får tillbaka livsglädjen genom att umgås med djur. För många äldre kan det vara enda sättet att få närhet och få ge sin kärlek och omsorg till någon.
Vid beröring frigörs ett hormon – oxytocin – som verkar ångestdämpande och smärtlindrande.
– Det finns exempel där man kunnat minska behovet av lugnande mediciner. Det finns också de som inte pratat på länge, men som börjat tala med hunden.
Katarina, Nadja och Bosse gör olika saker när de besöker äldreboendena. De blir klappade och ompysslade. Ibland är man ute och promenerar eller kastar boll, vilket är ett bra sätt att få lite gymnastik.
– Men även när hundarna bara ligger och vilar eller sover så bidrar de till att brukarna mår lite bättre. Blodtryck och puls sjunker.
Ett av de finaste betyg som Katarina och hennes hundar fått var en brukare som sa:
– Era besök är veckans glädjeämne och höjdpunkt. När ni kommer glömmer man smärtan.

Sådan är en bra terapihund:
• Lugn.
• Måste tycka om människor.
• Måste kunna vistas i olika miljöer utan att bli skrämd.

Trappa upp vardagsmotionen

Nyheten uppdaterades 2012-03-30 8:00

Motion är bra medicin för både kropp och själ. Och alldeles gratis. Det ville landstingets sjukgymnaster förmedla när de bjöd in till trappgång i Mitticity i Karlstad.

Gräshopporna ställer oss inför existentiella frågor

Nyheten uppdaterades 2012-03-30 7:41

Om sökandet efter sanningen så för mig till helvetets port går jag fram och knackar på.

Troligen var det den svenske filosofen Benjamin Höijer (1767–1812), som först formulerade forskningens djävulspakt på detta sätt. Vetenskapens nya sanningar skapar inte sällan ett inferno. Atombomben, DDT och lobotomi var resultatet av ny kunskap. Men vissa upptäckter mår bättre av att stanna i laboratoriet.

IT och biologi är ingredienserna till en ny, ännu starkare häxbrygd, som kan få oss att tappa förnuftet. Häromdagen var det debatt i tv om fosterdiagnostikens dilemma. Hela vår instinkt som föräldrar säger, att vi förväntar oss det enkla och okomplicerade. När vi knackar på helvetets port, riskerar vi att ställas in för något annat. Livet kräver oss ständigt på stora och små beslut. Varje beslut har konsekvenser.
I gårdagens tidning fanns nyheten, att forskare på Linnéuniversitetet har kommit autismens gåta på spåret. Det kan vara en peptid, fragmentet av ett protein, som vållar autism. Tidig upptäckt ger möjlighet till bättre behandling. På sikt vill forskarna stoppa peptidens verkningar helt och hållet.

Forskarna står vid helvetets port. ”På sikt innebär detta att vi kan rädda många miljoner barn från sjukdomen och leva ett någorlunda normalt liv. När vi vet vad som orsakar sjukdomen kan vi bota den”, säger en av dem.

Ingen kan eller vill säga: Stopp, sluta med det där! Men vi måste lägga ett annat, svårare argument i den andra vågskålen. Liv är ett fullkomligt liv även i sina ofullkomliga former. Den som själv har sjukdom och funktionsnedsättningar eller ser det i sin närmaste omgivning vägrar ett bekänna sig till det perfekta. Vi är på väg långt ner i underjorden om vi hävdar att bara det fullkomligt friska är ett ”normalt liv”.

Forskning skall vara konsekvensneutral. Vetenskapen får inte göra halt inför obehagliga eller obekväma sanningar. Men användningen av ny kunskap måste styras av den grundläggande respekten för livet i all dess mångfald.

Ironiskt nog fanns på samma tidningssida en annan vetenskaplig nyhet: Olikhet ger stor överlevnadschans. Men nu handlade det om gräshoppor. Torngräshopporna har en stor variation i färgteckningen. Ju större skillnader, desto större förmåga att producera sig.

De är förmodligen inte så värst annorlunda mot sådana högre arter som människor. ”Grupper där spektrat över individernas egenskaper är brett, klarar sig bättre än homogena grupper.” Men i ett annat avseende tycks torngräshopporna vara annorlunda. De har inte kommit på idén att fastställa vad som är normalt.
Människans dilemma växer i takt med nya landvinningar inom medicinen. Vi måste leva med striden mellan sanning och moral, som ytterst är förmåga att hantera sanningen. Å ena sidan måste vi fortsätta att förhindra, bota och lindra sjukdomar. Å andra sidan måste vi slå vakt om en människosyn där alla är lika normala, eller om man så vill, lika onormala. Sanningens ringlande stiger leder sällan till paradiset. Vi hamnar oftast på ett annat ställe med blodiga knogar. Det är meningen med livet.

Han ber om ursäkt och tar time-out

Nyheten uppdaterades 2012-03-30 7:23

Christer Carlsson (S) gör en pudel och tar tillbaka uttalandet att de demenssjuka på Bergbecka blir utan vård om de inte flyttar. – Hur jag kunde vräka ur mig det, det vet jag inte. Det vore ovärdigt, omänskligt och det är förmodligen olagligt. Ytterst så har vi ett medicinskt ansvar för de här människorna. Han ber om ursäkt och tar time-out.