Arkiv för januari, 2012

Föräldrar anmäler dotterns död

Nyheten uppdaterades 2012-01-30 22:43

Deras dotter dog vid förlossningen. Nu anmäler föräldrarna vården vid Länssjukhuset i Kalmar till Socialstyrelsen.

Trots att kvinnan hade havandeskapsförgiftning och tidigare hade tvingats föda med akut kejsarsnitt nekades ett par i Kalmar ett planerat snitt. Vid den vaginala förlossningen sprack kvinnans livmoder och barnets liv gick inte att rädda. Det skriver paret i sin anmälan av vården till Socialstyrelsen.
Enligt anmälan blev den oro som paret gav uttryck för under graviditeten avfärdad som normal förlossningsrädsla, trots att det fanns goda medicinska skäl för kejsarsnitt.
”Den här anmälan handlar inte om siffror och statistik. Den handlar om en flicka som inte fick dra ett enda andetag. Hennes liv slarvades bort och ingen vill ta ansvar för det. Ingen har velat lära av det som hände och det innebär att hennes död är totalt meningslös”, skriver föräldrarna i sin anmälan till Socialstyrelsen.

”Det finns oförutsägbara olyckor som är tragiska och i det närmaste omöjliga att undvika. Men det här är inte en av dem. Det här är kulmen på månader av bristande kompetens, samordning, kommunikation och flexibilitet. Ett misslyckande som slutade med att vi förlorade vår dotter…”

Föräldrarna skriver i anmälan också att de anser att mamman tvingades genomgå en vaginal förlossning som hon inte kunde klara och att de håller sjukvården helt och hållet ansvarig för barnets död.

”Handlar om några få undantag”

Nyheten uppdaterades 2012-01-30 20:13

Att vara soldat eller sjöman i Sveriges Försvarsmakt är något att vara stolt över. Så har det varit historiskt och så kommer vi att se till att det blir också i framtiden.

Svenska soldater och sjömän har ett mycket gott anseende internationellt. Från våra insatser i Afghanistan, Kosovo, över Libyen och utanför Somalia får vi beröm. Inte sällan för våra enskilda medarbetares kompetens. Andra länder frågar från tid till annan hur vi bär oss åt för att fostra soldater och sjömän som fungerar både i grupp men som också har kloka individuella tankar och förmåga att fatta riktiga och viktiga beslut.

Det som fått försvarsutskottsledamoten Johan Forssell att ta till pennan och skriva att statusen för anställda i Försvarsmakten är hotad är en artikel i måndagens SvD (se nyhetsartikel och debattartikel). Där lyfts ett av tre förslag fram – ett förslag att bredda basen för dem som har rätt att söka till grundläggande militär utbildning (GMU). Emellertid är det så att den nuvarande inriktningen är att ha kvar de behörighetskrav vi har i dag och se vilka behov och möjligheter som finns att besluta om eventuella undantag.

Förslaget att bredda basen ligger inte närmast beslut, men det finns och diskuteras. Ändå – inget beslut har fattats.

Och än viktigare:

Även om kraven för att genomföra den grundläggande utbildningen skulle ändras så har vi inga planer att ändra på de krav vi har för anställning. Där kommer det – precis som i dag – finnas samma medicinska, psykiska och fysiska krav. Till det godkänd genomförd GMU. Det kan innebära att några personer som saknar den grundläggande gymnasiekompetensen kan komma ifråga för en provanställning i Försvarsmakten.

Det kan vi leva med. Med stolthet.

PER-OLOF STÅLESJÖ

personaldirektör Försvarsmakten

LÄS OCKSÅ: Det ska vara statusfyllt att vara soldat

LÄS OCKSÅ: Grundskola kan räcka för att bli militär

Man gripen för medicinstöld

Nyheten uppdaterades 2012-01-30 13:29

På måndagsmorgonen uppdagades att läkemedel stulits ur ett medicinskåp på Kiruna sjukhus. En man född 1986 greps under förmiddagen, misstänkt för stölden.

Möt Jan Lidbeck

Nyheten uppdaterades 2012-01-30 13:07

Ett möte med de smärtdrabbades vardag. En vardag fylld av smärta, oförståelse och utstötning. Möt läkaren och författaren Jan Lidbeck som berättar om sin bok Shamanens sång. 

Shamanens sång skildrar ett samhällsmedicinskt drama. Ett drama som började i mitten av 90-talet. Drama kanske är en underdrift, krig är nog ett bättre ord. Ett krig mellan läkare, de sjuka och försäkringskassan.

Många svenskar faller varje år offer för politiska beslut kring sjukförsäkring, politiska beslut som påverkats av rykten och mytbildning istället för medicinsk vetenskap. Läkare är utbildade till att förstå verkligenheten utifrån faktiska mätvärden men fastnar ofta mitt emellan politiska beslut och dom som drabbats kronisk smärta. Hjälplöshet och ångest blir således en del av både den sjukes och läkarens vardag. En vardag där förnekande blir ett sätt att hantera frustration.     

Jan Lidbecks bok Shamanens sång skildrar detta samhällsmedicinska drama där destruktiva attityder och omänskliga regelverk är nyckelord. Jan kommer till Helsingborgs stadsbibliotek och berättar om sin uppmärksammade dokumentärthriller. Du ges möjlighet att höra hans skildring  onsdagen 1 februari klockan 18:30 på Stadsbiblioteket, Hörsalen. FRI ENTRÉ.

Var: Stadsbiblioteket, Hörsalen. Bollbrogatan 1.
När:
Onsdag 1 februari, 18:30.

FRI ENTRÈ.

Kontaktperson: EwaC.Wallden@helsingborg.se

Behandling finns – men staten vägrar att betala

Nyheten uppdaterades 2012-01-30 11:27

”Det känns som tusen knivar i magen och jag är så himla trött.”

I torsdags skrev Aftonbladet om Emilia, 27, som tragiskt ­avled efter att inte ha fått behandling i tid mot sin mycket allvarliga endometrios, sjukdomen som ibland även kallas ”falsk mensvärk”.

Emilia är ett extremfall, det är ytterst sällsynt med dödsfall i denna sjukdom. Trots det är Emilias historia talande. Endometrios är en dold kvinno­sjukdom som över 200 000 ­kvinnor i Sverige lider av. Många vet inte om att de är drabbade, få får diagnos i tid och bland dem som får det är det många som ­inte får tillgång till en effektiv behandling.

Endometrios är en sjukdom som sätter sig på olika ­organ och på bukhinnan och skapar en ­inflammation. Sjuk­domen ­drabbar kvinnor i fertil ­ålder och leder till kraftiga smärtor och blödningar. I lindrigare­ fall upplevs symptomen som ­starka menssmärtor. Men för många ­leder sjukdomen till svåra, ­kroniska smärtor och även barnlöshet.

Trots att mellan fem och tio procent av kvinnorna i Sverige­ är drabbade är sjuk­domen okänd. För många ­kvinnor är det skamfyllt att ­tala om smärtor i underlivet eller vid sex. Många har sett sin mamma ha ont och tror att det är såhär en mens­cykel känns. Även inom vården förekommer tyvärr ­attityden att kvinnors smärtor är något de får leva med.

I Danmark finns en välutvecklad vårdkedja kring endometrios, där kvinnor via särskilda vårdinrättningar får aktiv vägledning till diagnos och behandling. Det hjälper kvinnan och hennes familj till ett bättre liv, och är också en stor ekonomisk besparing för samhället.

I Sverige hänvisas kvinnor ­ofta till vanliga värktabletter ­eller att ”ta ett varmt bad”. På många ­orter i landet finns ingen ­medicinsk expertis alls om sjukdomen.

Studier som gjorts i USA och i EU visar att problem orsakade­ av endometrios – som att ­kvinnan måste ställa in ­möten, stanna hemma från jobbet och tvingas uppsöka läkare – ­leder till många miljarder kronor ­årligen i inkomstbortfall. Sjukdomen är en typisk familje­sjukdom – sexlivet och relationen till partnern blir ­lidande. Det mänskliga och ­ekonomiska priset av denna folksjukdom är alltså stort och delas av många.

Sjukvården måste göra mer. ­Tyvärr har staten i stället nyligen tagit ett steg i fel riktning, genom att nyligen avslå subvention för Visanne, ett nytt läkemedel mot endometrios.

Hittills har behandling mot svår endometrios skett med ­läkemedel som stänger av ägglossningen och försätter ­kvinnan i ett förtida, kemiskt klimakterium. Det dämpar smärtorna men ger ofta svåra biverkningar i form av vallningar, sömn­problem och depression. Den nya behandlingen är effektiv, men är mer skonsam – de allra­ flesta slipper biverkningar. För många kvinnor med ­kraftiga ­besvär skulle den innebära en väsentligt höjd livskvalitet.

Behandling finns alltså, men staten vägrar betala och därför skriver inte läkarna ut läke­medlet till de kvinnor som det skulle kunna hjälpa. För de ­kvinnor där det nya läkemedlet skulle vara rätt behandling står nu hoppet till att landstinget på den ort de bor väljer att betala ur sin egen budget.

När vi i Endometriosföreningen träffar kvinnor för att lyssna på deras erfarenheter är det ­ofta som att öppna en dammlucka. Kvinnors glädje av att förstå vad smärtan beror på blandas med ­ilska över att de ofta fått leva år eller decennier med den helt i onödan.

Emilia går inte att rädda. Men de många tusentals kvinnor som lider i tysthet kan få hjälp. ­Kvinnors smärtor måste tas på allvar. Vården bör som ett första steg se till att fler drabbade ­kvinnor får en diagnos, och att nya läkemedel på området görs tillgängliga för de drabbade som behöver dem.

2012-01-30 09:39, Stöld, Kiruna

Nyheten uppdaterades 2012-01-30 9:56

Kiruna sjukhus Akuten.
Stöld av läkemedel från medicinskåp.
Polisanmälan är upptagen och platsundersökning skall utföras.
Ev frågor kring detta hänvisas till FU-ledare på tfn 114 14.

Ny metod mot polyper undviker stor operation

Nyheten uppdaterades 2012-01-30 8:46

Skånes universitetssjukhus i Malmö är bland de första i landet att använda en ny japansk metod för att operera bort stora polyper i tarmarna. Metoden innebär att man undviker öppen operation och tar bort polyperna via endoskopi.

– Den har provats på en patient med framgång, berättar professor Henrik Thorlacius, som genomförde operationen.  Metoden kallas endoskopisk submukosdissektion(EDS). Genom att endoskopi utnyttjas kan patienten komma hem snabbare och slippa en större operation.
Metoden infördes på Skånes universitetssjukhus via professor Henrik Thorlacius efter ett studiebesök i Japan.  Endoskopi innebär att läkarna går in med en ledning via ändtarmen.

Förebygger cancer
Polyper tas bort för att förebygga cancer. Desto större polyp desto större risk för att det ska uppstå en cancersjukdom. Polyperna kan sitta på olika ställen i tarmsystemet.
Metoden innebär en viss risk för perforering av tarmarna men fördelarna uppväger väl denna risk, framhåller professor Thorlacius.

Framsynt enhet
 
– Det var Endoskopienheten med läkaren Erwin Toth som hade uppmärksammat den nya metoden, förklarar Henrik Thorlacius, Den enhet som introducerat flera nya endoskopiska undersökningar och behandlingar på sjukhuset bland annat de sväljbara kamerorna som fotograferar tarmsystemet inifrån.

Framstående forskare
Henrik Thorlacius utsågs år 2000 till dåvarande Universitetssjukhuset MAS mest framstående yngre forskare. Några år senare fick han och kirurgen Anders Grönberg SKAPA-priset för en ny metod att göra tarmkopplingar.
Henrik Thorlacius är professor i kirurgi vid Lunds universitet, Medicinska fakultet.

Ytterligare information
Professor Henrik Thorlacius
Tel 070-345 51 50
henrik.thorlacius@med.lu.se
henrik.thorlacious@skane.se

”Gåshud till max”

Nyheten uppdaterades 2012-01-30 8:13

Rotterdamtidningen Algemeen Dagblad har haft en termometer i tidningen hela veckan. Den har inte handlat om hur het stämningen är inför rivalmötet mellan Feyenoord och Ajax – utan hur het John Guidettis panna är. Varje dag har oroliga fans fått reda på hur hög feber den svenske forwarden haft. Det medicinska teamet fick Guidetti spelduglig.

Och ganska mycket mer än så.

Svenske U21-stjärnan såg nästan på egen hand till att Feyenoord vann sin första match mot Ajax sedan 2006. Med en straff, en retur från nära håll och ett kyligt placerat friläge gjorde han sitt tolfte, trettonde och fjortonde holländska ligamål den här säsongen och blev givetvis den stora hjälten på De Kuip.

Och trots att Sportbladet når honom sex timmar senare så märks det att det var en mycket speciell match.

– Fantastiskt kul. De går inte att beskriva med ord. Det är sjukt. Jag är mållös, säger han.

Men det där med mållös? Nej inte direkt, häng med på en intervju som går i 180 kilometer i timmen – utan bromsar.

Det var ett grymt tryck på läktarna, hur var det?

– Det finns inte många coolare inramningar i fotbollsvärlden. Spelarna här säger att ”du kan spela för bättre klubbar men du kommer inte spela för en bättre publik” och jag tror faktiskt de har rätt. Det är inte normalt!

– I dag stannade de kvar tills alla spelarna gått av planen. Vi var där ute och dansade i femton minuter och det var inte förrän efter vi gick av som första personen lämnade arenan.

När du byttes ut i 90:e minuten fick du stående ovationer. Hur var det?

– Det var gåshud till max.

Firar ni segern med laget eller är du hemma?

– Just nu är det jag, flickvännen och bästa kompisen och hans flickvän. Jag kan inte vara ute och fira så mycket, jag har ju varit jättesjuk. Jag får ta igen det någon annan gång.

Hade 40 graders feber

Ja hur mår du just nu?

– Helt slut, helt slut. Jag har precis kommit tillbaka från 40 graders feber. Jag gick ner fyra kilo, det var knas, generalknas. Det var nog en halsfluss eller något. Så det medicinska teamet som hjälpt mig tillbaka till matchen ska ha ett stort tack.

Du har sagt tidigare ”har man spelat mot Ajax kan man spela i ett EM”. Nu gjorde du tre mål mot dem, vad betyder det för framtiden och EM tror du?

– Jag vet inte, jag spelar helt okej i dag, men jag kan spela mycket bättre tycker jag.

Marcus Allbäck satt på läktaren i dag, snackade ni något efteråt?

– Nej ingenting…(tystnad)

Ingenting?

– (hör ljud i bakgrunden)…Åh min guacamole är slut, skriv att jag är jättefrustrerad. Bästa kompisen slickar skålen just nu.

Kommer polaren ner och ser dig göra tre mål och sen tar han sista guacamolen?

– Ja, men nu ställer han sig och gör ny, haha.

Skönt, men du och Allbäck? Ni pratade alltså inte efter matchen?

– Nej, det är fantastiskt kul att han var där. Men jag bara spelar så bra jag kan så får vi se hur långt det räcker.

Vieira (Patrick) var också där, hann ni prata något?

– Han snackade jag med ja, han är en jävla legend i mina ögon.

Vad pratade ni om?

– Han sa bara att det var kul att det gick bra för mig och om det är något jag behöver från City så ska jag bara höra av mig.

Du jag måste kolla en grej, jag läste att någon skulle klä ut sig till kvinnokläder för att du satte ett hattrick? Vad var det för något?

– En god vän till alla oss i laget utmanade mig. Inför Twente-matchen sa han att han skulle raka håret om jag satte tre och så gjorde jag det. Nu sa han om jag gör hattrick mot Ajax så ska han komma klädd som en kvinna till nästa match.

’Står här naken med skålen just nu’

– En annan kille som har en lyxbutik här i Rotterdam sa att jag skulle få gå in och plocka vad som helst i butiken om jag gjorde hattrick mot Ajax. Jag åkte dit direkt efter matchen men han jobbade inte. Jag kommer åka in dit igen på tisdag då vet jag att han är där, haha.

Vad är det för butik?

– Cesar heter den, en modebutik med Dolce och Gucci och sånt – mina grabbar.

Vad ska du plocka då?

–  Nej jag vet inte, det är mest en kul grej.

Okej. I dag vinner ni mot Ajax, vad är målet för er i laget nu?

– Jag vet inte. De brukar säga, vinner man den här matchen så behöver man inte göra så mycket mer sen. Just nu ska vi bara njuta av den här segern så får vi börja fokusera på resten av matcherna sedan. Det ska bli kul.

Okej då är jag nöjd, ta det lugnt med guacamolen nu.

– Ja du skulle bara se, jag står här naken med skålen just nu…

…?

– Haha, nej jag skojar bara. Puss puss hej då.

”Det fanns inga bra alternativ”

Nyheten uppdaterades 2012-01-30 7:31

Karlis Oders tycker att kommunen smet från sitt ansvar när de lämnade brukarna i händerna på privata aktörer. ”Det fanns inga vettiga alternativ trots att jag var missnöjd med Marks Assistans”, säger han.

Hans hustru Karla har MS och behöver personlig assistans nästan dygnet runt. Redan för fem–sex år sedan noterade Karlis Oders förändringar som tydde på att Marks Assistans hade börjat snåla med utgifterna. Nytillkomna assistenter fick inte längre utbildning för att lära sig jobbet och dubbelbemanningen vid introduktionen var plötsligt mycket kortare.
– De nya hade stora svårigheter att hantera liftar och annan utrustning som vi har här hemma. Och de klarade inte att dela ut medicin så jag fick själv rycka in många gånger för att lösa problemen, säger Karlis Oders.

Han började fundera över orsaken och beställde hem företagets årsredovisning. Som före detta inköpschef på Ludvig Svensson är han van att granska ekonomiska underlag.
– Jag såg direkt att de hade börjat plocka ut stora vinster så jag sökte upp en av ägarna och frågade vad de sysslade med. Det enda svaret jag fick var att ”det är visst fult att tjäna pengar i Sverige”, berättar han.

Karlis Oders fortsatte följa företagets förehavanden genom årsredovisningarna de kommande åren och blev alltmer frustrerad.
– Jag började undersöka om det fanns andra privata bolag i närområdet som vi kunde byta till och ta med oss våra mångåriga assistenter som vi ville behålla. Jag hittade inga vettiga alternativ, säger han.

Han trodde att kommunal assistans inte fanns överhuvudtaget.
– Nej, de på Marks Assistans gav sken av att de hade tagit över allt från kommunen, säger han.

Karlis Oders önskar att kommunen hade varit tydligare med att de faktiskt erbjuder ett alternativ.
– Då hade vi förmodligen gått över direkt. Jag var så fruktansvärt arg på att Marks Assistans skodde sig på de funktionshindrade, säger han.

För ett par år sedan etablerade sig ett nytt assistansbolag i Mark och Karlis Oders nappade direkt.
Han tycker att kommunen förtjänar kritik för att de inte tog sitt ansvar fullt ut för assistansverksamheten.
– Min känsla är att de ville slippa frågan för att det skulle kräva personal och administration. Den dåliga informationen utåt om den lilla verksamhet som ändå finns visar ju också att de inte vill skylta med den.

Läkarstudenter larmar om mutor och fusk

Nyheten uppdaterades 2012-01-30 7:15

Cluj Napoca På tio år har antalet svenskar på läkarutbildningar utomlands blivit nästan fem gånger fler, från 600 studenter till förra läsårets minst 2900 studenter. Det innebär att nästan var tredje svensk läkarstudent nu läser utanför Sverige. Social- styrelsen pekar på den ökande andelen utlandsutbildande svenskar som en resurs för svensk vård och enligt deras undersökningar vill en klar majoritet återvända efter studierna.

Tidigare var Danmark det överlägset vanligaste alternativet för svenskar, en utbildning som till stor del liknar den svenska. Så ser det inte ut längre. Nya EU-länder som Rumänien blir allt populärare.

Studenter på det rumänska universitet där flest svenskar går, UMF Iuliu Hatieganu i Cluj Napoca, larmar nu om att det förekommer fusk och mutor på utbildningen.

 

–Jag blir mörkrädd när jag tänker på att vissa skulle kunna börja jobba inom vården i Sverige, säger en student som vi träffar i Rumänien.

Många studenter har aktivt försökt stoppa fusket. Den lokala avdelningen av MSF, Medicinska studentföreningen, har tagit upp det på möten med skolledningen och andra anmäler själva när de ser kursare som fuskar.

–Det har hänt att jag har gått till läraren men oftast händer ingenting. Det fuskas så klart inte på hela utbildningen, det är vissa ämnen det gäller. Men det ska ändå inte vara så, speciellt inte när man ska bli läkare. Det handlar ändå om liv och död, säger en annan svensk student.

Bekymrade studenter har även hört av sig till Högskoleverket för att klaga.

–Vi har fått in synpunkter på medicinutbildningen i Cluj Napoca. I ett brev var det en student som menade att lärarna tog betalt under bordet för att godkänna tentor. Andra har hört av sig och tyckt att utbildningen inte motsvarar den i Sverige, säger Ragnar Sjögren, utredare på Högskoleverkets avdelning för bedömning av utländsk utbildning.

Tentafusket har skolledningen tagit tag i, enligt rektorn på Iuliu Hatieganu, Constantin Ciuce, som pekar på att flera studenter stängts av för fusk. Några mutor har han däremot aldrig hört talas om, vare sig via studenter eller svenska myndigheter.

–Jag har inte blivit informerad om någon korruption.

De flesta medicinstudenter läser inom EU och här är reglerna tydliga. Att få jobba som läkare i Sverige ska inte vara några problem så länge du har blivit formellt godkänd att jobba i landet där du studerat. På fyra veckor hinner Socialstyrelsen utfärda en svensk läkarlegitimation.

–Har du alla korrekta intyg så erkänner vi per automatik, säger Pernilla Ek, enhetschef.

När de nyexaminerade kommer till Sverige har många mindre praktisk erfarenhet än de som läst i Sverige eftersom de sällan har gjort någon motsvarighet till den minst 18 månader långa allmäntjänstgöring, AT, som alla svenska studenter gör innan de får sin legitimation. Detta ser både studenter och arbetsgivare som ett problem.

–Kommer man med en legitimation från ett europeiskt land så vet vi att den enligt överenskommelser ska godkännas i Sverige. Det innebär att man kan gå rakt in i specialistutbildning trots att man kanske inte alls har den praktiska nivån och kompetensen som de som är utbildade i Sverige har, säger Stefan Lindgren, professor i medicin vid Lunds universitet och ordförande i föreningen World federation for medical education, WFME.

Samtliga studenter vi  har träffat i Rumänien vill vara anonyma när de berättar om problem de upplevt under utbildningen. De är rädda både för hur deras kursare och universitetet ska reagera om de pratar öppet. Anledningen till att de trots allt gör det: de vill att utbildningen ska bli bättre.

Reklam: Trafikförsäkring