Arkiv för december, 2011

En av fyra som avlider på sjukhus dör ensam

Nyheten uppdaterades 2011-12-30 7:52

Det känns lättare att tala om knivarna, med vackra snidade skaft, som ligger på bordet. Lättare än att tala om döden. 86-årige Jan Bergstrands stora intresse har varit att tillverka bruksknivar på Ekerö, där han bott i många år. Nu har han ett rum på Stockholms sjukhem.

Palliativ betyder mantel, något att svepa om sig på väg mot döden. Jan Bergstrand kastar inte in handduken i första taget. Men han vet att han inte kommer att besegra cancern i ryggraden.

– Jag kan dö den här veckan, eller om ett år. Men jag tänker inte bli bitter och gnälla. Det här är som Hilton hotell, det finns inget mer att önska, säger han.

– Du förstår inte vilken kärlek de har för en gammal gnällspik som jag.

Två kompisar, förenade i knivintresset, har slagit sig ner på stolarna bredvid Jan Bergstrands rullstol. En av dem har flugit från Umeå. Och Jan Bergstrand, som har sett andra patienter sitta ensamma, blir varm när han talar om vikten av att vännerna och familjen finns.

– Det är oerhört viktigt. Tänk dig själv om du inte hade någon omkring dig som ville ha med dig att göra. Jag tycker så synd om dem.

Om dödsögonblicket säger han, efter en kort tvekan:

– Jag kan tänka mig att det skulle vara tryggt att ha någon att hålla i handen. Det viktiga är trygghet, att få slippa smärta. Jag är inte ett dugg rädd.

Överläkaren Staffan Lundström på Stockholms sjukhem är betydligt mer fryntlig än vad man kan tro om en som basar över en avdelning där i snitt en patient dör varje dag. Men han älskar också sitt jobb.

Han beskriver det som att ta patienten i den ena handen, och de anhöriga i den andra, och gå in i dödsriket. Och sedan ta med de anhöriga tillbaka.

– Vi försöker skräddarsy döden och hjälpa patienter att acceptera en verklighet de inte vill acceptera.

Det sista som sviker oss är känseln och hörseln. Därför talar sjuksköterskan Susanne Bergfeldt, som arbetat i 15 år på avdelningen, med den döende ända till slutet. Av de hundratals dödsprocesser hon har sett drar hon slutsatser: de flesta glider sakta över gränsen, medvetandesänkta. Livet ebbar ut, andningen blir långsammare, skuggorna i ansiktet ändras.

– Vi når inte alltid fram, men det brukar gå lugnt till. Vi brukar säga att har man fötts har man gjort det värsta.

Jan Bergstrand har vänner och familj kring sig i en svår situation. Det har långt ifrån alla.

Varje år dör drygt 90 000 personer i Sverige. Enligt statistik från Svenska palliativregistret, dit 36000 dödsfall från samtliga vårdformer inom sjukvård och omsorg har rapporterats in i år, dör fler än en av tre svenskar utan en närstående i rummet. Nära en av sex är helt ensam. Värst är det på sjukhusen. Av dem som dött där i år dog nästan var fjärde i ett tomt rum.

Staffan Lundström är kritisk till att tusentals dör ensamma, mot sin vilja, på landets sjukhus.

– Det är bekymmersamt. Det finns säkert resursbrister, men man har inte heller varit uppmärksam. Det handlar om ren kunskapsbrist, säger han.

– Sjukhus ser som sitt uppdrag att fixa ditt trasiga ben, inte ta hand om dig när du ligger och dör.

Staffan Lundström tror att den palliativa specialistvården kan lära sjukhusen mycket om smärtlindring, att bemöta närstående och att identifiera döende människor. Så att man hinner göra det viktiga – som att kontakta närstående.

Andra palliativa läkare som SvD har talat med håller med. Som Per Anders Heedman i Östergötlands landsting, som pekar på att risken att dö ensam, trots skriverier i medierna, faktiskt ökar om du flyttas från ett äldreboende till ett sjukhus.

– Sjukhusen överger den här typen av patienter, man låter dem ligga och tappar fokus när man gått från möjligheten att aktivt ändra vårdförloppet.

De ensamma dödsbäddarna berör även Bertil Steen, professor emeritus i geriatrik, som forskat om ensamhet och äldre i många år.

– I princip får det inte förekomma, det finns värden i livet man inte får rucka på. Det är en allmän rättighet att inte behöva vara ensam när man dör på ställen där det finns personal.

Det skiljer alltså stort mellan till exempel äldreboenden och sjukhus. En som kan svara en del om varför är Eva Henriksen. Hon är verksamhetschef på en utvecklingsenhet i Stockholms läns landsting och har nyligen skrivit en rapport om palliativ vård.

– Man kommer till sjukhus för bot i första hand och lindring i andra hand, på särskilda boenden och inom palliativ vård lindrar man i första hand.

Hon välkomnar att allt fler verksamheter rapporterar till palliativregistret och kan få direkt feedback.

– Självklart har sjukhusen mycket att lära. Det är trist att så många är ensamma vid döden. Med dagens mediciner är det svårare att veta när man ska ge upp. Men man måste våga prata tidigare med patienten om döden och få med anhöriga.

Banner och Ek: Bättre arbetsvillkor i kommuner och landsting!

Nyheten uppdaterades 2011-12-30 7:44

Genom höjda löner och bättre arbetsvillkor har kommuner, landsting och regioner alla förutsättningar att bli vinnare i konkurrensen om den bästa arbetskraften, menar Else-Marie Banner, ordförande Vision landstingsavdelning i Kronoberg, och Carina Ek, ordförande Vision kommunavdelning i Växjö.

Vision överlämnade nyligen våra avtalskrav till arbetsgivare i kommuner, landsting, regioner och bolag. Det innebär krav påreallöneökningar och förbättrade villkor här i Kronobergs län och i hela landet. Våra medlemmar har Sveriges viktigaste jobb; att leverera en god service och en välfärd av hög kvalitet till medborgarna. Deras tjänster är i mångt och mycket en förutsättning för att övrig samhällsutveckling och produktion ska fungera.
Utan omsorg om våra gamla föräldrar kan du och jag inte jobba. Utan medicinska tekniker som kan hantera och underhålla den allt mer tekniskt avancerade vården får vi inte den behandling vi idag kan förvänta oss. Utan ingenjörer påkommuner och kommunala bolag får vi inte rent vatten i kranen, fjärrvärme, bredband och annat vi tar för givet till våra hem. Utan IT-tekniker fungerar inte kommunernas handläggnings- och utbetalningssystem för försörjningsstöd . Utan socialtjänst fungerar inte samhällets skyddsnät när vi behöver hjälp och stöd.
För att fortsätta att erbjuda välfärdstjänster av hög kvalitet även i framtiden måste arbetsgivarna attrahera fler unga akademiker till kommun- och landstingssektorn. Men vi vet att få unga akademiker ser kommuner och landsting som sin drömarbetsgivare. Skälet är ofta de lägre lönenivåerna. Alla anställda, såväl män som kvinnor, som arbetar i kommuner, landsting och regioner – där flest kvinnor jobbar har lägre löner än de som arbetar i branscher där de flesta är män, exempelvis näringslivet. Anledningen är att kvinnor och män arbetar i skilda sektorer, inom olika yrkesgrupper och på olika positioner. Det ger skilda förutsättningar och framförallt skilda lönenivåer. Om vi vill att unga ska välja välfärdssektorn som arbetsgivare måste vi kunna erbjuda löner och anställningsvillkor som kan mäta sig med privat sektor.
Ytterligare ett sätt att attrahera unga akademiker är att erbjuda dem bästa möjliga villkor och goda möjligheter att kombinera yrkes- och familjeliv. Många som just startat sin yrkeskarriär har sämre trygghet än andra. Visstidsanställningarna blir allt fler. Utan fast anställning och med sämre löner och anställningsvillkor än äldre har man sämre förutsättningar att skapa sig en god tillvaro. Därför vill vi att den som har haft ett ofast jobb i två år, oavsett anställningsform, ska erbjudas en fast anställning. Genom höjda löner och bättre arbetsvillkor har kommuner, landsting och regioner alla förutsättningar att bli vinnare i konkurrensen om den bästa arbetskraften.
Else-Marie Banner
Ordförande Vision landstingsavdelning i Kronoberg
Carina Ek
Ordförande Vision kommunavdelning i Växjö

Bowlare kan fira strike med en öl

Nyheten uppdaterades 2011-12-28 22:18

Berusade bowlare. Motorcyklister som tar lugnande. Teoretiskt tänkbart i idrottsvärlden från årsskiftet. Men knappast scener vi får se.

Antidopningsbyrån Wadas lista över förbjudna preparat inom idrotten revideras årligen. I den lista som antogs den 1 oktober och börjar gälla från årsskiftet har flera saker tagits bort. När det gäller alkohol och betablockerare (lugnande medel, motverkar högt blodtryck) så har idrotterna själva bestämmanderätt.

Exempelvis är alkohol inte längre förbjudet i bowling från 1 januari och betablockerare har strukits av internationella sportförbund som curling, motorcykel, segling och brottning.

– Man strävar efter att göra vanliga medicinska behandlingar för vanliga åkommor lätta att behandla. I en del sporter finns det lite äldre utövare som använder olika mediciner helt legitimt. Och en del av de preparat som finns på listan är inte prestationshöjande. Då vill man ha bort dem, säger Bosse Berglund, chefsläkare på Sveriges olympiska kommitté och nyligen med i den grupp i Wada som arbetar fram den årliga dopningslistan.

Astmamedicin tillåts

Ett annat medel som tillåts från årsskiftet är en astmamedicin. Till gagn för främst skidåkare. Det finns två dominerande astmamediciner för inhalering i skidvärlden. Nu kommer båda att kunna användas utan krav att söka dispens.

Av svenska skidlandslagets cirka 20 åkare använder det stora flertalet astmamediciner i skiftande omfattning. Anders Södergren och Marcus Hellner är ett par av få undantag.

Används olika

– En del använder inga mediciner alls på somrarna, utan börjar med det på hösten. Det har med väder att göra, med belastning, med infektioner, säger längdskidlandslagets läkare Magnus Dyborn.

– Ju äldre åkarna blir desto mer lättretade blir luftrören, någon använder det i samband med infektion för att bli av med hosta till exempel. Vad som är astma i hårt belastade luftrör är inte lätt att avgöra alla gånger.

TT

Stureplanskliniken fortsätter att växa och söker nu Leg. sjuksköterska till Stockholm

Nyheten uppdaterades 2011-12-28 19:10

Stureplanskliniken är ledande i Skandinavien inom medicinska estetiska behandlingar som laser, fillers, botox, Macrolane och hårtransplantationer. Stureplanskliniken har kliniker i Stockholm, Göteborg, Helsingborg, Malmö och Köpenhamn.

Stureplanskliniken söker nu en sjuksköterska till kliniken i Stockholm.
Du kommer att ingå i ett team där vi brinner för det vi gör, arbetar med högsta kvalitet och trivs väldigt bra tillsammans.

I arbetsuppgifterna ingår:

    • konsultation gällande alla våra behandlingar

 

    • filler- och botoxbehandlingar

 

    • laser- och IPL-behandling

 

    • medicinsk hudvård och kemisk peeling

 

    • scleroterapi

 

    • assistera kirurgen vid bl a Macrolane och operationer

 

    • ta hand om och instruera patienter före och efter behandlingar

 

    • lämna medicinsk information i telefon och via mail. Telefonnummer

 

Du bör ha följande egenskaper:

    • Positiv, gilla försäljning och service

 

    • Kunna arbeta självständigt

 

    • Ansvarstagande, välorganiserad

 

    • God datorvana

 

    • Gilla att arbeta i ett högt tempo

 

    • Flexibel och lätt att lära sig nya saker

 

    • Bra handlag, konstnärligt öga och noggrannhet

 

    • Intresserad av behandlingar och naturlig skönhet.

 

    • Lämplig bakgrund: Leg sjuksköterska med några års erfarenhet.

 

    • Erfarenhet av branschen är meriterande. liksom vidareutbildning i anestesi eller operation.

 

Välkommen med din ansökan!

Välkommen att skicka din ansökan med CV, personligt brev, foto och löneanspråk via mail till ida.eliasson@stureplanskliniken.se

Visstidsanställning 6 månader eller längre. Heltid/Deltid. Fast lön.

Mer information på www.stureplanskliniken.se. Stureplanskliniken har kollektivavtal.

Kontaktpersoner

Ida Eliasson, Planeringschef, 08103140 (Stockholm), ida.eliasson@stureplanskliniken.se 

Postadress

STUREPLANSKLINIKEN AB
Lästmakargatan 10
11144 Stockholm

Besöksadress

Lästmakargatan 10
Stockholm

Stureplanskliniken fortsätter att växa och söker nu Leg. sjuksköterska till Malmö

Nyheten uppdaterades 2011-12-28 19:03

Stureplanskliniken är ledande i Skandinavien inom medicinska estetiska behandlingar som laser, fillers, botox, Macrolane och hårtransplantationer. Stureplanskliniken har kliniker i Stockholm, Göteborg, Helsingborg, Malmö och Köpenhamn.

Stureplanskliniken söker nu en sjuksköterska till kliniken i Malmö. 
Du kommer att ingå i ett team där vi brinner för det vi gör, arbetar med högsta kvalitet och trivs väldigt bra tillsammans.

I arbetsuppgifterna ingår: 

  • konsultation gällande alla våra behandlingar 
  • filler- och botoxbehandlingar 
  • laser- och IPL-behandling 
  • medicinsk hudvård och kemisk peeling 
  • scleroterapi 
  • assistera kirurgen vid bl a Macrolane och operationer 
  • ta hand om och instruera patienter före och efter behandlingar 
  • lämna medicinsk information i telefon och via mail 

Du bör ha följande egenskaper:

  • Positiv, gilla försäljning och service 
  • Kunna arbeta självständigt 
  • Ansvarstagande, välorganiserad 
  • God datorvana 
  • Gilla att arbeta i ett högt tempo 
  • Flexibel och lätt att lära sig nya saker 
  • Bra handlag, konstnärligt öga och noggrannhet 
  • Intresserad av behandlingar och naturlig skönhet. 
  • Lämplig bakgrund: Leg sjuksköterska med några års erfarenhet. 
  • Erfarenhet av branschen är meriterande. liksom vidareutbildning i anestesi eller operation.

Välkommen med din ansökan!

Välkommen att skicka din ansökan med CV, personligt brev, foto och löneanspråk via mail till cecilia.wiking@stureplanskliniken.se 

Visstidsanställning 6 månader eller längre. Heltid eller deltid kan diskuteras. Fast lön.

Mer information på www.stureplanskliniken.se. Stureplanskliniken har kollektivavtal.

Kontaktpersoner

Cecilia Wiking, Klinikchef. cecilia.wiking@stureplanskliniken.se 

Postadress

STUREPLANSKLINIKEN AB 
Baltzarsgatan 26 
25223 Malmö 

Besöksadress

Baltzarsgatan 26 
Malmö

Telefon

0406110060

Stureplanskliniken fortsätter att växa och söker nu Leg. sjuksköterska till Helsingborg

Nyheten uppdaterades 2011-12-28 18:58

Stureplanskliniken är ledande i Skandinavien inom medicinska estetiska behandlingar som laser, fillers, botox, Macrolane och hårtransplantationer. Vi har kliniker i Stockholm, Göteborg, Helsingborg, Malmö och Köpenhamn.

Vi söker nu en sjuksköterska till kliniken i Helsingborg. Du kommer att ingå i ett team där vi brinner för det vi gör, arbetar med högsta kvalitet och trivs väldigt bra tillsammans.

I arbetsuppgifterna ingår: 

  • konsultation gällande alla våra behandlingar 
  • filler- och botoxbehandlingar 
  • laser- och IPL-behandling 
  • medicinsk hudvård och kemisk peeling 
  • scleroterapi 
  • assistera kirurgen vid bl a Macrolane och operationer 
  • ta hand om och instruera patienter före och efter behandlingar 
  • lämna medicinsk information i telefon och via mail 

Du bör ha följande egenskaper:

  • Positiv, gilla försäljning och service 
  • Kunna arbeta självständigt 
  • Ansvarstagande, välorganiserad 
  • God datorvana 
  • Gilla att arbeta i ett högt tempo 
  • Flexibel och lätt att lära sig nya saker 
  • Bra handlag, konstnärligt öga och noggrannhet 
  • Intresserad av behandlingar och naturlig skönhet. 
  • Lämplig bakgrund: Leg sjuksköterska med några års erfarenhet. 
  • Erfarenhet av branschen är meriterande. liksom vidareutbildning i anestesi eller operation.

Välkommen med din ansökan!

Välkommen att skicka din ansökan med CV, personligt brev, foto och löneanspråk via mail till cecilia.wiking@stureplanskliniken.se 

Visstidsanställning 6 månader eller längre. Heltid eller deltid kan diskuteras. Fast lön.

Mer information på www.stureplanskliniken.se. Stureplanskliniken har kollektivavtal.

Kontaktpersoner

Cecilia Wiking, Klinikchef. cecilia.wiking@stureplanskliniken.se 

Postadress

STUREPLANSKLINIKEN AB 
Södra Kyrkogatan 4 
25223 Helsingborg 

Besöksadress

Södra Kyrkogatan 4 
Helsingborg

Telefon

042133266

Personal bävar inför neddragningarna

Nyheten uppdaterades 2011-12-28 17:46


Under onsdagen fanns det endast en plats ledig på den medicinska akutvårdsavdelningen Mava. De anställda tar arbetsbelastningen med viss ro, men oro finns för vad som ska komma 2012.

Förtäckta smällare skapar ett helvete!

Nyheten uppdaterades 2011-12-28 16:46

Nyår är i antågande och vad som tidigare kallades smällare har under tillverkarnas överinseende fått nya sofistikerade namn som döljer vad det egentligen handlar om. Vad som döljs bakom namn som Airbomb och Magic Pack är i själva verket smatterband och bombtårtor! De har i stort sett samma effekt som smällare och är ett helvete för många av landets hundar.

Svenska Kennelklubben vänder sig starkt mot att vissa butikskedjor utan anknytning till pyrotekniska produkter, såsom exempelvis Plantagen och Rusta, dagarna före nyår börjar sälja dessa förtäckta fyrverkeriprodukter. Likaså att det under samma tid växer upp mindre nogräknade butiker av allehanda slag med samma syfte.
Men det finns föredömen såsom ICA Maxi i Häggvik, och många andra, som tagit ställning och inte säljer några fyrverkerier i år! Ett utmärkt alternativ till fyrverkerier är de Thailändska lyktorna tillverkade av flamsäkert papper som dessutom är biologiskt nedbrytbara.

Elva år har gått sedan Riksdagen hösten 2000 beslutade om ett förbud mot så kallade smällare. Istället för att sälja rena smällare, där själva knallen är den främsta effekten, saluförs nu raketer med smällarens ljudeffekter – vilket alltså fortfarande är lagligt.

Svenska Kennelklubbens uppmanar dig som har en hund som är rädd eller reagerar för smällare:
•    Res bort till glesbefolkade områden om det är möjligt.
•    Motionera hunden ordentligt under dagen och se till att den är rastad i god tid innan den värsta skjutandet börjar.
•    Håll hunden inomhus, dra för gardiner och sätt på musik för att dölja ljudet och ljusen från raketerna. Lämna inte hunden ensam.
•    Om hunden blir orolig – ömka eller bestraffa den inte. Försök istället avleda uppmärksamheten med en rolig leksak eller ett tuggben till exempel. Om den gömmer sig låt den vara.
•    Om hunden ändå är utomhus – håll den alltid kopplad under nyårsfirandet så att den inte kan rusa iväg i panik.
•    Är problemen allvarliga – uppsök veterinär i god tid för eventuell medicinering.
•    Även om din hund inte tidigare visat obehag vid smällare bör du hålla din hund borta från det värsta smällandet på nyårsnatten. Det kan räcka med en obehaglig upplevelse för att hunden ska få problem för livet.

Svenska Kennelklubben stödjer ”Smällarupproret” ( www.smallarupproret.se ), som bedriver en kampanj för att lagar och regler ska följas.

Försvunnen 58-åring inte hittad

Nyheten uppdaterades 2011-12-28 15:55

En 58-årig man som varit försvunnen i Örnsköldsvik sedan i tisdags har ännu inte hittats, trots intensivt sökande, bland annat med helikopter. Mannen bor i Stockholm, men var på besök hos släktingar när han försvann. Han behöver regelbundet medicin. Ett 15-tal poliser och motorcykelförare från hemvärnet letar efter honom.

Unik satsning på barns psykiska hälsa vid Högskolan i Halmstad

Nyheten uppdaterades 2011-12-28 15:37

LIVSKVALITET GENOM KAMRATSTÖD

Barns psykiska välmående står i fokus i ett nytt, tvärvetenskapligt projekt vid Högskolan i Halmstad. Som en del i projektet arbetar Eva-Lena Einberg, doktorand i omvårdnad, med att ta fram ett webbaserat kamratstöd för leukemidrabbade barn.

– Individer som har gemensamma erfarenheter av något svårt, till exempel allvarlig sjukdom eller tuff behandling, har stort utbyte av att träffas. Man får möjlighet att ge varandra stöd, vilket inte minst minskar stress och negativa tankar. För barn finns det ytterst få organiserade möjligheter att utbyta sådana här förstahandserfarenheter, medan det för vuxna är ganska vanligt med till exempel patientföreningar.

Barnen är medforskare
I snart ett år har Eva-Lena Einberg, sjuksköterska och doktorand vid Sektionen för hälsa och samhälle på Högskolan i Halmstad, arbetat med projektet ”Barns psykiska hälsa” – och specifikt med att ta fram ett webbaserat kamratstöd för leukemidrabbade barn i åldrarna 8 till 12, som en del av projektet. Satsningen är unik, dels för att få studier inom området har gjorts på barn i de här åldrarna, dels för att barnen är medforskare och har en aktiv roll i arbetet med att ta fram stödet.

– Under hösten 2011 har jag arbetat med fokusgrupper, där friska barn på en grundskola har medverkat. I nästa steg kommer jag att gå vidare med leukemidrabbade barn som vårdas vid den onkologiska enheten vid Lunds universitetssjukhus samt vid Hallands Sjukhus Halmstad, som vi samarbetar med.

Varje år insjuknar omkring 100 barn i leukemi i Sverige. De är spridda över hela landet och vårdas vid sex olika enheter.

– De är – som tur är – inte särskilt många. Men just därför kan det vara svårt för dem som vill att ta kontakt med varandra. Genom en webbaserad tjänst skulle möjligheterna att utbyta gemensamma erfarenheter bli större, säger Eva-Lena Einberg.

Livskvalitet genom kamratstöd
Flera barn har redan tackat ja till att medverka i projektet och responsen från sjukvårdspersonal och föräldrar har varit uteslutande positiv.

– Jag kommer att träffa barnen i grupper om fyra, där vi pratar, ritar och gör saker ihop vid två tillfällen. Jag vill ta reda på deras tankar, om hur de tycker att en bra kompis ska vara, när en kompis kan vara till hjälp, och hur de använder till exempel nya medier och spel.

Efter att ha sammanställt barnens synpunkter och önskemål kommer ett tvärvetenskapligt team med forskare inom bland annat IT och design att gå igenom underlaget och testa vilka idéer som är realistiskt genomförbara. Därefter kommer man åter att ta hjälp av barnen i arbetet med att ta fram en prototyp med fokus på vad barnen själva vill ha.

– Som vuxen har man ofta en massa förutfattade meningar, en klar idé om hur saker och ting ska se ut. Barn är mer kreativa och spontana och kan därför ha lättare att se andra alternativ. Man måste vara väldigt lyhörd inför dem, tänka ett varv till och inte dra sina egna slutsatser och tolkningar av vad de säger.

Högskolan satsar på forskning om hälsa
Om projektet med de leukemidrabbade barnen faller väl ut är ambitionen att det webbaserade kamratstödet ska kunna användas även i andra sammanhang.

– Vi börjar i liten skala. Men i förlängningen hoppas vi att metoden är applicerbar även på andra grupper, säger Eva-Lena Einberg.

Projektet med det webbaserade kamratstödet ingår i en större, flerårig satsning på barns psykiska hälsa vid Högskolan i Halmstad. Arbetet leds av Jens Nygren, docent i medicinsk vetenskap, och Petra Svedberg, lektor i omvårdnad, båda lärare vid sjuksköterskeutbildningen.

– Det är en strategiskt viktig satsning för Högskolan, inte minst eftersom vi arbetar tvärvetenskapligt och väver ihop hälsa, innovation och IT. Sammanlagt är vi en grupp på omkring tio forskare och doktorander, berättarJens Nygren.

Fokus ligger på barns psykiska välbefinnande och projektet finansieras av bland annat Vetenskapsrådet och Barncancerfonden.

– Du kan vara fysiskt sjuk men ha god psykisk hälsa. Vi vill arbeta promotivt och lyfta just det psykiska välbefinnandet. Målet är att vara en viktig och relevant part i forskningen om barns psykiska hälsa, säger Jens Nygren.

Projektet i korthet
Barns psykiska hälsa är ett långsiktigt projekt som drivs av Högskolan i Halmstad. Projektet finansieras delvis av Vetenskapsrådet och Barncancerfonden. Satsningen är tvärvetenskaplig och genomförs i ett samarbete mellan ett tiotal forskare och doktorander inom områdena hälsa, innovation och IT.

För mer informtion, kontakta:
Eva-Lena Einberg, tel. 070-659 14 39
Jens Nygren, tel. 0702-29 73 70