Medicin24

Sverige har för första gången på tjugo år åter en bostadsminister. Det är välkommet. Bostadspolitik har många dimensioner, och dessa kan nu hanteras på ett samordnat sätt.
I bruset av de många frågor som bostadsministern har att ta itu med måste även bullerfrågan höras. I takt med den ökande trafikmängden skapar buller allt större problem. I Sverige beräknas närmare 20 procent av befolkningen vara utsatt för bullernivåer från vägtrafik över de riktvärden som är fastställda för bostäder.
Resultat från internationella och nationella studier tyder på att risken för högt blodtryck och hjärtkärlsjukdomar ökar vid långvarigt boende i områden med höga ljudnivåer från vägtrafikbuller och flyg.
En studie gjord av Västra Götalandsregionens Miljömedicinska centrum och Sahlgrenska akademin visar att uppemot 800 dödsfall i hjärtinfarkt årligen kan relateras enbart till trafikbuller.
Bullret måste reduceras genom åtgärder längs vägarna eller järnvägarna i form av avskärmning, samhällsplanering, ljudisolering, hastighetssänkningar med mera.
Vägverket vidtar bullerskyddsåtgärder vid äldre hus där den ekvivalenta bullernivån vid husväggen uppgår till 65 dB(A) eller mer men däremot inte vid hus med lägre bullervärden.
För nya hus som byggts tillämpas den lägre gränsen 55dB(A) vid husväggen.
Riksdagens civilutskott skriver i betänkandet 2008/2009:CU30 att drygt två miljoner svenskar (beräknas) vara utsatta för bullerstörningar som överskrider det uppsatta riktvärdet på 55 dB(A). Arbetet med att förbättra denna situation måste ges högsta prio­ritet.
Den så kallade infrastrukturpropositionen 1996/97:53, slår fast att bullernivåer inomhus inte bör överstiga 30dB(A) ekvivalent värde och utomhus inte överstiga 55dB(A) ekvivalent värde.
Mot bakgrund av denna målsättning har riksdagen ställt sig bakom ett åtgärdsprogram som i den första etappen innebär att bullernivåerna för befintlig bebyggelse tillåts uppgå till 65 dB(A) ekvivalentnivå utomhus för trafikbuller.
Detta skall alltså ses som ett etappmål och i den takt som de mest bullriga miljöerna åtgärdas, till exempel fastigheter som drabbas av flygbuller, kan även denna nivå justeras nedåt.
Men ambitionerna måste sättas högre och arbetet snabbas på. En majoritet av de svenskar som bor vid bullerutsatta områden bor i äldre hus, byggda innan de nuvarande reglerna antogs om att alla nybyggda hus inte får ha en ekvivalent bullernivå som överstiger 55 dB(A) vid husväggen. Det är inte rimligt att dessa ska behöva uthärda detta.
Samma bullergränser som de som gäller för nybyggda hus bör på sikt gälla även för befintliga hus. Av folkhälsoskäl bör detta prioriteras. Gränsen 55 dB(A) vid husväggen bör gälla alla bostadshus, inte bara några.
Bostadsministern är placerad på socialdepartementet. Det borde vara gynnsamt för bullerfrågan, som har direkt koppling till folkhälsan.
Debatten om buller får inte tystna.
Gert Forsberg, regionchef
Villaägarnas riksförbund