Nyheter om mediciner, hälsa och vård

Arkiv för mars, 2011

24Corren: Pollensäsongen i gång

Nyheten uppdaterades 2011-03-31 15:59

Årets pollensäsong är på gång och apoteken har laddat med medicin.

Allt fler får medicin mot depression

Nyheten uppdaterades 2011-03-31 15:35

Användningen av antidepressiva mediciner fortsätter att öka i Sverige, enligt nya siffror från Socialstyrelsen.
De nya riktlinjerna om att använda mer terapi i vården har med andra ord inte haft någon effekt.

På Socialstyrelsen är man dock inte förvånad. Förhoppningen är att på sikt få ner förskrivningarna av antidepressiva läkemedel, men ingen hade räknat med att se någon minskning redan nu, eftersom de nya riktlinjerna presenterades för bara ett år sedan.
Riktlinjerna innebär att terapi oftare ska ersätta läkemedel vid lindrigare depressioner.
– Redan när vi lade fram förslaget var de flesta bedömare ense om att det här skulle ta tid. Det gäller att bygga upp kompetensen ute i landet och det tar lång tid, flera år. Att man skulle se någon effekt nu var inte att vänta, säger Lena Weilandt, enhetschef på Socialstyrelsen.
Enligt de nya siffrorna var det drygt 500 000 kvinnor och 257 000 män som fick antidepressiva mediciner under 2010. Under 2009 var siffrorna 490 000 respektive 250 000. I båda fallen rör det sig om en ökning på över två procent.
Antalet dygnsdoser av de förskrivna läkemedlen ökade för kvinnornas del med 3,7 procent, från 159 till 165 miljoner, och för männen med 4,3 procent, från 84 till 88 miljoner.
Men ökningen måste sättas in i rätt perspektiv, enligt Lise-Lotte Risö Bergerlind, specialist i psykiatri, som har lett en del av arbetet med att ta fram de nya riktlinjerna. Hon vill vända på frågeställningen.
– Ökningen är inte bara förväntad, den är önskvärd. Det är generellt så att vi fortfarande har en underbehandling av depressioner och ångest i landet. Ska vi nå alla som har behov bör ökningen fortsätta ett tag till, säger hon.
– Alla med problem upptäcks inte, och får inte den hjälp de behöver. Vi har blivit bättre på att fånga upp folk, men det är fortfarande en lång väg att gå.
Text: Roland Johansson/TT

Allt fler får piller mot ångest

Nyheten uppdaterades 2011-03-31 14:13

Förskrivningarna av antidepressiva medel fortsätter att öka i Sverige. Enligt ny statistik från Socialstyrelsen ökade antalet patienter med drygt två procent från 2009 till 2010, och antalet dygnsdoser av de olika preparaten med uppemot fyra procent.

De nya riktlinjerna från Socialstyrelsen innebär att terapi ska ersätta läkemedel oftare vid lindrigare depressioner, men dessa har med andra ord ännu inte fått något genomslag inom vården.

Enligt de nya siffrorna var det drygt 500 000 kvinnor och 257 000 män som fick antidepressiva mediciner under 2010. Under 2009 var siffrorna 490 000 respektive 250 000. I båda fallen rör det sig om en ökning på över två procent.

Antalet dygnsdoser av de förskrivna läkemedlen ökade för kvinnornas del med 3,7 procent, från 159 till 165 miljoner, och för männen med 4,3 procent, från 84 till 88 miljoner.

 

På Socialstyrelsen är man inte förvånad över ökningen. Förhoppningen är att på sikt få ner förskrivningarna av antidepressiva läkemedel, men ingen hade räknat med att se någon minskning redan nu, eftersom de nya riktlinjerna presenterades helt nyligen.

– Redan när vi lade fram förslaget var de flesta bedömare ense om att det här skulle ta tid. Det gäller att bygga upp kompetensen ute i landet och det tar lång tid, flera år. Att man skulle se någon effekt nu var inte att vänta, säger Lena Weilandt, enhetschef på Socialstyrelsen.

Allt fler får medicin mot depression

Nyheten uppdaterades 2011-03-31 14:04

Användningen av antidepressiva mediciner fortsätter att öka i Sverige, enligt nya siffror från Socialstyrelsen.

De nya riktlinjerna om att använda mer terapi i vården har med andra ord inte haft någon effekt.

USÖ får sex miljoner av nyckelfonden

Nyheten uppdaterades 2011-03-31 13:12

Nyckelfonden delar i år ut sex miljoner kronor för medicinsk forskning på USÖ. Det är det största beloppet någonsin.

Rekordutdelning av Nyckelfondens forskningsmedel 2011

Nyheten uppdaterades 2011-03-31 12:24

Måndagen den 4 april delar Nyckelfonden ut medel till stöd för medicinsk forskning på USÖ. Anslag på 6 miljoner kronor överlämnas av Nyckelfondens ordförande Bo Anderson. Det är det högsta belopp som någonsin utdelats av Nyckelfonden och det är 23 framstående forskningsprojekt som delar på pengarna

Barnmorskor lika effektiva som läkare

Nyheten uppdaterades 2011-03-31 10:57

En ny studie visar att tidiga medicinska aborter genomförda av barnmorskor är minst lika säkra och effektiva som om de som genomförts av läkare.
(Dagens Sjuksköterska)

Läkare: ”Övermedicinering en katastrof”

Nyheten uppdaterades 2011-03-31 10:11

– Övermedicineringen av gamla människor är en katastrof. Det sade pensionerade distriktsläkaren Mats Bergström på onsdagen när han talade inför ett 80-tal pensionärer i Domkyrkans församlingssal.

Debatt: Sjukt lång kötid på akuten

Nyheten uppdaterades 2011-03-31 7:23

Akut betyder inom medicinen att en sjukdom uppstår hastigt och behöver komma under snabb behandling. Definitionen stämmer dåligt med ”gula” listan här nedanför. Den visar väntetider i snitt på några västsvenska akutsjukhus.

Både socialminister Göran Hägglund och Socialdemokraternas förra minister Ylva Johansson vill sätta ett maxtak på fyra timmar på akuten.
Tiden räknas då – precis som i vår lista – från det ögonblick som patienten kommer in tills hon är klar att åka hem eller köras till annan vård.
I Borås är inte ens hälften av patienterna klara på fyra timmar!
Uppgifterna har GT fått från Socialstyrelsen som samlat in statistik från akutmottagningar knutna till sjukhus, över hela landet.

Mediantiden i hela landet blev 2 timmar och 53 minuter. Det handlar inte om oväntad anstormning likt det kaos som drabbade Näl-sjukhuset i Trollhättan mellan jul och nyår, utan siffror utslagna på en längre tid, med både toppar och lugna nätter för personalen.
Självklart måste livshotande skador få bryta kölistan.
Men det måste ändå vara möjligt att ha en rimlig väntetid för samtliga patienter, anser Socialstyrelsens chef Lars-Erik Holm.
Men pressa tider verkar vara lättare sagt än gjort.
Mottagningarna har blivit färre, och större. Går det att öppna fler utan att riskera den medicinska standarden?


Kränkande låga löner

Nyheten uppdaterades 2011-03-31 2:10

 

I tjugofem år har jag tagit hand om våra gamla, dementa. Lugnat dem i deras
förvirrade tillvaro, tröstat, kramat och vårdat. Funnits vid deras sida till
sista andetaget.

Jag känner stolthet över mitt arbete.

Jag vet att det är högt kvalificerat och att långt ifrån vem som helst klarar
att göra det bra. Det ställer stora krav på medicinsk kunskap och
utbildning, kreativitet, tålamod, flexibilitet, men framför allt en stor
empati för de gamla och svaga.

Varje månad får jag lön för arbetet.

Då är jag inte längre stolt. Då känner jag mig kränkt!

Våra grundlöner är rejält låga. Våra ersättningar för obekväm arbetstid är ej
av denna värld.

Vårt nya avtal höjer dessa ersättningar. Ersättningen kvällstid höjs med 60
öre/timme! Hur kan man höja med nivåer som ej längre finns i valutasystemet?
Vi kan väl åtminstone få räkna våra höjningar i kronor/timme!

Nej, lyft omedelbart ersättningen för arbete kvällar, nätter, helger och
storhelger så att den blir skälig.

Ytterligare en förolämpning är karensdagen vid vinterkräksjuka.

Vi har årligen epidemier på avdelningarna och vi anställda tar hand om den,
smittas och måste stanna hemma från jobbet. Då dras en karensdag från lönen
och vi förlorar mer än vad vi tjänar en vanlig arbetsdag.

Vi får alltså betala för att först torka andras spyor och sedan själva ligga
med huvudet i en hink och högst troligt även smitta vår familj.

Nej, bort med karensdagen när det är vinterkräksjuka!

Jag är inte bitter, men vi kan tyvärr inte försörja oss på tacksamhet från
anhöriga. Ej heller de tårtor ledningen bjuder på när vi ligger i topp i
brukar- och anhörigenkäter som mäter hur nöjd man är med boendet och vården,
det vill säga mitt arbete.

Det stöd och den gemenskap vi har i arbetslagen kan vi inte heller betala
räkningar med.

Ska nya generationer lockas till yrket krävs bättre lönevillkor, annars är den
kommunala äldreomsorgen snart är ett minne blott.

Men framför allt, när jag känner mig både psykiskt och fysiskt utmattad efter
en lång arbetshelg, vill jag kunna öppna mitt lönebesked utan att känna mig
kränkt.

Stolt men arg undersköterska i äldreomsorgen