Valet av antipsykotiskt läkemedel påverkar arbetsförmågan hos patienter med schizofreni

Nyheten uppdaterades 2012-03-30 10:59

En retrospektiv på patienter med schizofreni pekar på att fortsatt arbetsförmåga är 92 % vanligare bland patienter som behandlats med ® () (p<0,0001) jämfört med patienter som fått en annan antipsykotisk behandling. Arbetsförmågan minskade dessutom med 0,6 % för varje dag som patienten vårdades inom sluten psykiatrisk vård (p<0,01). Resultaten tyder också på att psykoterapi ökar chanserna att behålla arbetsförmågan med 22 %.

 

Analysen omfattade totalt 119 patienter som delades in i två grupper där den ena fått behandling med Abilify i minst 4 veckor och den andra en annan antipsykotisk läkemedelsbehandling. Syftet med studien var att undersöka eventuell samvariation mellan val av antipsykotisk behandling och arbetsförmågan hos patienter med schizofreni. Dag för inskrivning på Psykosmottagningen användes som baseline för samtliga patienter gällande antipsykotisk behandling och arbetsförmåga.

Definition av arbetsförmåga var patienter som arbetade vid inskrivning på Psykosmottagningen och som fortfarande arbetade vid studiens start. Studien har genomförts av Psykosmottagningen i Mölndal i samarbete med Bristol-Myers Squibb. Studieresultaten presenterades på Svenska Psykiatrikongressen som hölls i Göteborg den 15 mars.

Resultaten pekar på att fortsatt/bibehållen arbetsförmåga var den enda variabel i studien som var beroende av valet av antipsykotisk behandling medan ålder, kön, dos och svårighetsgrad av symptom inte var kopplat till valet av behandling. Medeldosen av Abilify i studien var 10,5 mg vid monoterapi och 12,5 mg vid kombinationsbehandling.

En nationell svensk undersökning från 1995 visade att endast 8 % av patienter med schizofreni arbetade på den öppna marknaden. Samtidigt som arbetslöshet bidrar till ytterligare sjukdomsbörda för patienterna, kan den också relateras till betydliga ekonomiska kostnader för samhället. Socialstyrelsens nationella riktlinjer om psykosociala insatser för att hjälpa patienter med schizofreni, att behålla eller återvända till arbetsmarknaden, är därför tydliga (1).

Källor

    1. Flyckt L, et al. Psychosocial intervention in schizophrenia or schizophrenia-like conditions. A life as normal as possible-the target in new national guidelines. Läkartidningen (2011) Aug 31-Sep 6;108(35):1627-30.

Annika Björner, Vårdenhetsöverläkare på Psykosmottagningen Mölndal, tel: +46 73-625 44 31, email: annika.bjorner@vgregion.se

Fakta om Abilify

Abilify tillhör läkemedelsgruppen atypiska antipsykotiska läkemedel. Abilify har sedan 2004 varit godkänd för behandling av schizofreni och sedan 2008 för behandling av bipolär sjukdom typ I.
Abilify har en verkningsmekanism som skiljer sig från andra . Läkemedlet verkar genom att dämpa aktiviteten av i hjärnan om den är för hög, och öka aktiviteten om den är för låg. På motsvarande sätt blockeras eller stimuleras receptorer (mottagare) för en av de andra viktiga signalsubstanserna, serotonin. Forskning tyder på att obalans i dessa viktiga signalsubstanser kan vara en av de bidragande orsakerna till symtom vid schizofreni och bipolär sjukdom. Abilify är ett preparat som leder till relativt gynnsamma biverkningar utifrån en metabolisk synvinkel med liten risk för viktuppgång och andra kroppsliga biverkningar associerade med ökad risk för diabetes och hjärtkärlsjukdomar.

Abilify är indicerat för behandling av schizofreni hos vuxna och hos ungdomar från 15 år samt för behandling av måttlig till svår manisk episod vid bipolär sjukdom och för profylaktisk behandling av återfall i nya maniska skov hos patienter som haft huvudsakligen maniska episoder och vars maniska episoder svarat på aripiprazolbehandling.

Säkerhetsinformation

Vanliga biverkningar: Okontrollerbara ryckningar eller tvära rörelser, huvudvärk, trötthet, illamående, kräkningar, , , ökad salivproduktion, , , , oroskänsla, sömnighet, skakningar och suddigt seende.

Fakta om schizofreni

Ungefär en procent av världens befolkning, omkring 45 miljoner människor, lider av schizofreni Sjukdomen påverkar individens kognitiva funktioner och möjlighet att organisera tankar. Vanföreställningar och hallucinationer samt även ett s.k. negativa symtom såsom tillbakadraget socialt beteende är del av diagnoskriterierna. Sjukdomen orsakar ibland förändringar i personlighet, humör och känsloliv. Symtomen kan vara extremt svåra och försvagande och kan ha ödeläggande konsekvenser inte bara för den drabbade personen utan också för dennes anhöriga och vårdnadshavare. Det finns i dag inget botemedel mot schizofreni, men läkemedelsbehandling i kombination med psykologiskt och socialt stöd kan lindra symptomen så att många kan leva i det närmaste fullvärdiga liv.

Sjukdomen debuterar ofta i sena tonåren eller i början av tjugoårsåldern för män och något senare för kvinnor. Utan medicinsk behandling har ungefär två tredjedelar av personer med schizofreni ett återfall inom ett år efter den första händelsen. Med medicinsk underhållsbehandling återfaller cirka en tredjedel. Cirka en av tio sjuka drabbas av en onaturlig död, oftast genom självmord. Vi känner ännu inte till orsakerna till varför vissa människor utvecklar schizofreni. Sannolikt är orsakerna en komplex samverkan av genetiska och miljömässiga faktorer. Trots att det inte finns någon bot för schizofreni kan symtomen behandlas med framgång med antipsykotiska läkemedel så att individer kan leva fullvärdiga och produktiva liv. I och med att vår förståelse av hjärnan och schizofreni ökar, utvecklas effektivare behandlingar med färre biverkningar.

Källa: Mynewsdesk news release

Lämna gärna en kommentar