”Sverige behöver en rymdpolitik”

Nyheten uppdaterades 2012-03-25 10:10

Framsynta politiska satsningar på rymdteknik har underlättat vardagslivet och bidragit till ökad säkerhet och effektivitet i samhället. Men i dag saknas en sammanhållen svensk politik för . Svensk forskning och högteknologi riskerar att på ännu ett område tvingas backa och lämna ifrån sig det försprång som har byggts upp under lång tid.

I dag är det självklart att vi ska få tillförlitliga väderprognoser för flera dagar framåt. Lika självklart är det att vi ska kunna följa London-OS på teve i direktsändning var vi än är. Eller tala med vem vi vill var vi vill i mobil- telefonen. Eller hitta till en adress med hjälp av gps. Men inget av detta hade varit möjligt utan och satelliter i rymden.

Rymdteknik används av myndigheter, företag och privatpersoner inom områden som transport, samhällsplanering och kommunikation. Den ger oss också ny kunskap om jordens miljö och klimat. Rymdteknik har blivit så vardaglig att de flesta människor inte ens reflekterar över varför vi kan göra vissa saker. Satellitbaserade tjänster har blivit en del av det moderna samhällets infrastruktur.

Svensk forskning och svenska företag har i allra högsta grad medverkat till att rymdtekniken i dag är självklar för så många människor. Sverige satsade som nation tidigt på internationell samverkan på rymdområdet och var med och bildade det europeiska rymdorganet ESA (European Space Agency). Vi var väl medvetna om att internationell samverkan är en förutsättning för att bygga, driva och utveckla rymdinfrastruktur, eftersom detta är såväl komplext som kostsamt. Sverige har därför ställt sig bakom att EU nu har ett engagemang också i .

Men Sverige har trots detta ingen egen . I stället har vi hamnat i en situation där ingen motsätter sig satsningar på verksamhet som är beroende av investeringar i satellitsystem och bärraketer, men få vill betala och ännu färre prioritera. I grunden handlar det om Sveriges . handlar om innovationer, högteknologi och forskning i den internationella fronten – allt sådant som är avgörande för Sverige som ett litet, export- beroende högkostnadsland.

När Astra Zeneca nu avvecklar sin forskning i Södertälje är det ett hårt slag inte bara för Södertälje utan även för Sverige som - och innovations- nation. Därför är det viktigt att stärka för Life Science-industrin och forskningen inom detta område så att sektorn kan utvecklas även utan Astras Södertäljebaserade forskning. Men lika viktigt är det att vårda och värna den rymdrelaterade forskningen och industrin.

Inom rymdbaserad mikro- och nanoteknologi är Sverige i dag framstående och till och med världsledande inom vissa nischer av miniatyrisering. Tekniken har stor potential att spridas inom till exempel medicinsk teknik, elektronik och produktions- teknik, förutom att effektivisera rymdverksamheten som sådan. Svenska företag har goda möjligheter att i internationell sam- verkan leda utvecklingen. Ett giftfritt bränsle för styrning av satelliter och raketer har utvecklats i Sverige och är nu på väg att utvecklas till att bli det världs- ledande bränslet.

Space Center i Kiruna är unikt i Europa, eftersom det är den enda raketbas där man kan sända upp och stora forskningsballonger och landa och bärga nyttolasten på land. Ett nationellt program för och ballonger skulle utveckla Esrange ytterligare, stärka forskningen och göra Sverige än mer internationellt attraktivt.

På satelliter sitter instrument som samlar in data av olika slag. De används för forskning och annan verksamhet, till exempel övervakning av klimat och miljö. Ett nytt svenskt instrument som bygger vidare på kunskap från satelliten Odin kan bidra till minskad osäkerhet om den globala temperaturhöjningen och olika klimatmodeller. Utmaningen och komplexiteten i att utveckla och bygga rymd- instrument ökar konkurrenskraften för svenska företag och forskare.

Ovanstående är några exempel på verksamhet som skulle kunna prioriteras inom ramen för en svensk rymdpolitik. Det är också verksamheter som stärker existerande forskning av hög internationell klass, samtidigt som det skapar möjligheter för innovativa svenska företag att hävda sig i internationell konkurrens. Och som gör att Sverige kan utvecklas som forsknings- och innovationsnation.

En rymdpolitik måste fokusera på hela kedjan från idé, forskning och utveckling till demonstration och användning. En sådan politik förstärker satsningen på vetenskaplig spets och kompetens när den också paras med innovationskraften i svensk företagsamhet.

I Tyskland har förbundsdagen beslutat om en omfångsrik och omfattande rymdpolitik. Så har också skett i många andra länder. Sveriges riksdag och regering kan lära av detta. Vi kan inte bara rida på föregående generationers insiktsfulla satsningar. Även i dag krävs det en framåtsyftande politisk vilja.

Ett kapitel om rymdfrågor i höstens forsknings- och innovationsproposition skulle vara en tydlig signal om att Sverige värnar och vårdar innovationskapital och innovationsförmåga inom ett för Sveriges framtida konkurrenskraft centralt om- råde. Törs vi hoppas på detta?

PETER EGARDT

landshövding och ordförande för Rymdstyrelsen OLLE NORBERG

generaldirektör Rymdstyrelsen

Källa: SvD - Startsidan

Lämna gärna en kommentar