”Lär jämföras med neurosedynskandalen”

Nyheten uppdaterades 2012-02-17 20:05

Konsekvenserna för de barn som drabbats av narkolepsi efter att ha vaccinerat sig mot svininfluensan har väckt starka reaktioner.

– Det kommer att bli ihågkommet i medicinhistorien vid sidan av neurosedynkatastrofen, säger , och medicinskt ansvarig på Sveriges kommuner och landsting, SKL.

Han var en av de centrala experterna under processen som ledde fram till . Nu ställer han sig själv frågan ”var det värt det?” och kommer fram till att svaret är ”nej”.

– Nej, jag tror inte det. Det bör göras en utvärdering som definitivt tar ställning i den frågan men min personliga åsikt är att jag inte tror det, eftersom det redan i den preliminära utredningen visade sig att det sannolikt inte var kostnadseffektivt och efter det har biverkningarna framkommit.

– Det kan gå till medicinhistorien som en av våra stora medicinska tragedier. Omfattningen är rätt stor och det handlar om unga människor som får ett livslångt handikapp.

Göran Stiernstedt ifrågasätter även varför han inte agerade annorlunda.

– Jag tror att en del av svaren ska sökas i tsunamin och bristen på aktivitet där, ingen ville bli pandemins Hans Dahlgren.

Nu tycker han att det ligger på regeringens ansvar att se till att en övergripande och oberoende granskning görs där frågan om det var rätt att får ett svar. I en sådan analys vill han att även psykologiska faktorer utreds för att kunna svara på frågan ”hur kunde det bli så här?”.

– Det är rätt intressant att många säger som jag, att man innerst inne tvivlade, och ändå blev det så här.

Fanns det något ögonblick då du tvivlade och kunde ha agerat annorlunda?

– När man skulle bestämma antal doser kunde man åtminstone ifrån och sagt att det är fullständigt orealistiskt att köpa mer än nio miljoner doser. Även om vi skulle ge två doser når vi ändå aldrig den att det behövs 18 miljoner doser. Men jag tänkte också att ”frågan är om det här är rätt överhuvudtaget”.

Varför protesterade du inte om du tänkte så då?

– Det är väldigt svårt att vara den som… Det är väldigt svårt att säga nej, action lönar sig mer än inte action.

Även Anneli Bergholm Söder på MSB, Myndigheten för och beredskap, ser ett egenvärde i en oberoende granskning men har inga synpunkter på vad den ska ta upp.

– Generellt behövs det mer granskning i allt vi gör, inte minst av influensan. Vi gör inget konkret för att det ska göras en annan typ av utvärdering än de som gjorts men det är inget vi är främmande för.

Den mest centrala experter i frågan, , chef på Socialstyrelsens smittskyddsenhet, tycker inte att det går att ge ett rakt svar på frågan ”var det värt det?”.

– De komplicerade frågorna där är: vilken nivå av försäkring vill samhället ha mot oväntade och farliga händelser, hur mycket är vi villiga att betala för känna oss hyfsat trygga med en pandemi som kanske blir väldigt allvarlig?

De följdfrågorna skulle Anders Tegnell gärna se i en separat utvärdering av exempelvis . Däremot ser han inget värde i den oberoende granskning av besluten bakom , som andra efterfrågat.

– Vetenskapliga utvärderingar kommer inte leda oss närmare ett ställningstagande om det var rätt eller fel. Däremot skulle man kunna tänka sig att titta på om vi gjorde en insats som samhället anser vara rimlig utifrån de risker som vi såg då eller om vi nästa gång vill höja ribban eller sänka ribban, säger Anders Tegnell.

Källa: SvD - Startsidan

Lämna gärna en kommentar