”Ge oss vapen så vi kan störta al-Assad”

Nyheten uppdaterades 2012-03-21 7:49







Publicerad i dag 07:15













Antakya.

Över 16  syrier har flytt våldet i hemlandet till flyktingläger vid den turkiska gränsen. DN mötte en ung far och hans dotter. Yassir Turks budskap till omvärlden: ”Beväpna oss!”



är ett barn av upproret i Syrien, säger pappa Yassir och håller upp sin tiomånaders dotter, som plirar mot främlingarna. Far och dotter möter oss i den dammiga vägkorsningen utanför ett stängselomgärdat tältläger där familjen bor med två tusen andra syriska flyktingar.

Vi befinner oss i turkiska byn Boynuyogun, precis intill den syriska gränsen. Våren har kommit till södra Turkiet. Solen värmer, röd vallmo lyser i och i skuggan av ett körsbärsträd sitter några kvinnor i hucklen och dricker te och delar på en .







Idyllen störs av dovt artillerimuller och av svart brandrök som hotfullt svävar över de syriska bergen. Gränsen är mindre än en kilometer bort, och storstaden ligger bara tre mil härifrån. angrips dag och natt av de syriska regeringsstyrkorna.

Många syrier från gränssamhällena har gjort som Yassir Turk och hans familj: lämnat allt de äger och har och flytt över gränsen till Turkiet. Yassir flydde redan för tio månader sedan med sin fru Merna, som då var höggravid.

– Hon fick värkar när vi var på väg över gränsen. En man körde oss till distriktssjukhuset i sin bil, berättar han.

Hemma i Idlib drev han en stor åkerirörelse. Han engagerade sig tidigt i motståndet mot Bashar al-Assads regim.

– Det sker fruktansvärda saker i Syrien. Jag har sett tonåringar som deltagit i fredliga demonstrationer och blivit kallblodigt nedskjutna, säger Yassir Turk som till skillnad från många andra flyktingar inte är rädd att framträda med namn och bild.

– Omvärlden måste få veta vad som händer. Om vi är tillräckligt många som berättar om grymheterna kanske världen reagerar. Något måste ske, desperationen bara ökar därinne, säger Yassir Turk och nickar mot lägret, där vita toppiga tält står tätt som äggen i en korg.

De turkiska myndigheterna vägrar utomstående tillträde till flyktinglägren. Unga grönklädda soldater föser bryskt bort oss om vi kommer för nära. Ett team från människorättsorganisationen Human Rights Watch, som vill intervjua nyanlända flyktingar, blir också avvisade utan pardon.

Den officiella förklaringen till restriktionerna är att flyktingarna ska skyddas mot syriska regeringsagenter som utger sig för att vara utländska journalister. Men Yassir har en annan åsikt:

– De vill inte att ni ska se hur eländigt och trångbott vi har det därinne. Det är åtta duschar för två tusen personer, kallt och dragigt inne i tälten. Khaansa är ständigt förkyld och det rinner ur hennes ögon, säger Yassir och visar med fingret på dotterns .

Jag frågar Yassir Turk vad han vill att omvärlden ska göra och han svarar snabbt och tveklöst:

– Ge oss vapen så vi kan störta . Vi behöver inte mat, vi behöver inte mediciner, och framför allt behöver vi inte alla dessa ord, ord, ord.

Han :

– Jag ber till Gud att han ska placera några stora oljekällor i Syrien. Då skulle det nog bli fart på omvärlden. Då kanske Nato skulle göra som i (det oljerika) Libyen, sätta in vapen för att störta diktatorn.

Regimen i Damaskus kallar er för ”terrorister”?

– Vem är det som utför terror? al-Assad mördar och torterar barn. Ändå behandlas han som en statsman som det fjäskas för. Han är inte ett dugg bättre än Saddam Hussein eller Muammar Khaddafi och skulle behandlas likadant som de, svarar Yassir.

Några killar i tolvårsåldern utmanar ordningsmakten genom att hoppa och åla förbi stängslet och skutta över diket. Mustafa, Muhammad och Wahid borde vara i lägrets skola så här dags. Men Muhammad säger att de inte bryr sig om skolgången:

– Läraren pratar bara turkiska, som vi inte förstår. Vi kan ju bara arabiska.

Turkiet har hittills tagit emot närmare 16 000 flyktingar från Syrien, och strömmen fortsätter i takt med att den syriska armén sätter in fler vapen i den här delen av landet. Varje dygn beräknas 200 till 300 personer korsa gränsen, trots att den syriska gränspolisen försöker hejda flykten genom att lägga ut minor. En nyanländ familj använde sina tre åsnor som minröjare – två av dem sprängdes till döds.

Ett problem för de nyanlända syrierna är att Turkiet inte erkänner dem som flyktingar enligt FN:s definition, utan kallar dem gäster. Syrierna kan inte söka jobb och de får inte resa utanför Hatay, den provins i Turkiet där de befinner sig. Mellan sex på kvällen och sex på morgonen råder utegångsförbud i lägren.

– Om vi vore flyktingar skulle vi kunna ställa krav. Men Turkiet vill att vi ska stå med mössan i hand, säger Yassir Turk.

Han bekämpar sysslolösheten med att organisera insamlingar till familjer som är kvar i Syrien och smuggla varorna över gränsen.

– Priserna i Syrien har tiodubblats sedan krisen började, och det är brist på många saker, främst mediciner och förbandsmaterial, säger han.












Källa: DN.se - Nyheter - Senaste nytt

Lämna gärna en kommentar