Förbättra vården av trafikskadade

Nyheten uppdaterades 2012-03-16 10:40

För många oskyddade trafikanter innebär exempelvis att följderna av en förvärvad hjärnskada kan bli betydande. Ju tidigare man påbörjar desto fler följdskador och funktionsnedsättningar går att förebygga, menar skribenterna.

Rapporten Vägtrafikskadade i sjukvården 2010 som kom från myndigheten Trafikanalys för några månader sedan kanske inte har diskuterats så mycket. Och det är synd eftersom rapporten innehåller uppgifter om vad trafikskadorna kostar samhället. Naturligtvis kan inte konsekvenser med förluster och lidanden beskrivas i pengar. Det lidande som krascherna åsamkar de drabbade, familjerna och de närstående, är mycket stort. Därför är det en dyster läsning och så svårt att lägga ifrån sig en sådan rapport.

Under åren – 2010 har många människor dödats och skadats i krascher i trafiken. Någon känner någon som drabbats av sorg, förluster och lidanden. Bara under år 2010 kostade sjukhusens vård för dem som drabbats närmare 725 miljoner kronor. Högst var kostnaderna för de oskyddade trafikanterna som omfattar grupperna fotgängare, cyklister, motorcyklister och mopedister. Dessa tillsammans utgjorde 60 procent av den totala vårdkostnaden bara under år 2010.

För hela perioden (1998–2010) uppgick sjukhusens vårdkostnader till över tolv miljarder kronor. Sedan är det ingen som har gjort några ytterligare beräkningar. Kostnader för vård inom öppenvården, vård som varat mer än ett år eller de kostnader som följer av rehabilitering och olika rehabiliteringsinsatser för den drabbade personen är nämligen inte medräknade.

Vi kan bara ana vilka konsekvenser en trafikskada kan få för personens möjligheter att komma tillbaka till ett studie- och arbetsliv. Naturligtvis finns här betydande sjukskrivningskostnader och så vidare.

Vilka effekter har då rehabilitering och insatser för de trafikskadade? För många oskyddade trafikanter innebär trafikskadorna exempelvis att följderna av en förvärvad hjärnskada kan bli betydande. Ju tidigare man påbörjar rehabiliteringsinsatserna desto fler följdskador och funktionsnedsättningar går att förebygga.

Insatserna på kliniken tiden direkt efter olyckan är idag intensiva och bra men pågår tyvärr bara under en begränsad period. Vid överskrivning till primärvård och kommun upphör i övervägande delen av fallen rehabiliteringen. Något som är skrämmande eftersom att personer som drabbats av förvärvad hjärnskada behöver rehabilitering, stöd, hjälp och insatser från samhället över en längre tid, majoriteten livet ut.

De hjärnskadade har svårt att hitta rätt rehabilitering i den organisatoriska djungeln. Olika huvudmän, inom regionen och kommuner, svarar för olika verksamheter och samordningen mellan dem är ofta bristfällig. Denna roll, som samordnare, axlas i dagens läge ofta av anhöriga som inte är medvetna om vilka rättigheter och lagar som gäller eller till vem de ska vända sig. Hur ska de närstående, som själva lever med sorg och oro, hitta rätt instanser för sin skadade i en härva av kontaktytor?

Allt fler uppmärksammar behovet av en samordningsfunktion som hjälper människor att hitta rätt i samhällssystemet. Det är redan konstaterat att det råder brister i vårdkedjan, det finns också kartläggningar som visar på var bristerna finns samt förslag på hur dessa brister ska åtgärdas. Dessa satsningar kräver dock omfattande utbildning, under flera år, till ett högt pris.

Vi menar att information, stöd och bättre koordinerade insatser av rehabilitering och vård för hjärnskadade på sikt kan minska lidande och utanförskap för stora grupper i samhället. Därtill tror vi att en bättre koordination av stödinsatser kan underlätta insatserna samt spara in pengar. En strategi skulle kunna vara att inrätta fler så kallade hjärnskadekoordinatorer vid fler landsting runtom i landet.

Jörgen Lundälv

docent i socialt arbete, Göteborgs universitet
docent i trafikmedicin, Umeå universitet

Veronica Karlsson

ombudsman, Hjärnskadeförbundet Hjärnkraft i Västra Götaland

Källa: Borås Tidning

Lämna gärna en kommentar