Flickans släktingar ger sin version

Nyheten uppdaterades 2011-09-16 15:40

Den dråpmisstänkta barnläkaren medgav i dag i rätten att hon gjort i en med tiopental. Hon vidhåller att hon den. I dag även till , som var med då hon . (TT)

Den dråpmisstänkta barnläkaren medgav i dag i rätten att hon gjort i ordning en spruta med . Hon vidhåller dock att hon aldrig använde den.

Enligt förhör med släktingar, som var med då flickan dog, fick hon en spruta av strax innan hon dog.

Rättegången mot den dråpåtalade läkaren fortsatte i dag med nya förhör.

På eftermiddagen förhördes även fyra av de släktingar till – totalt tio – som var med då dog för tre år sedan. Det är pappans föräldrar och hans två bröder.

Inget av vittnena har sett någon annan den åtalade läkaren ge flickan medicin.

– Läkaren sade att hon kan få något kramplösande men att hon i det här tillståndet var så svag att hon kanske inte skulle överleva, säger en av bröderna.

Tre av vittnena är eniga om att spädbarnet sedan fick en spruta och att hon därefter dog. Uppgifterna om hur lång tid det tar mellan den eventuella sprutan och dödsögonblicket varierar.

Tidigare under dagen förhördes den 57-åriga läkaren. Hon svarade snabbt på frågorna och rättade flera gånger åklagarens påståenden om barnets vård och tillstånd.

– Det var ett oerhört svårt sjukt barn som legat länge på sjukhus, sade hon.

Läkaren har, hävdar klagaren, förgiftat ett döende tre månader gammalt spädbarn på Astrid Lindgrens barnsjukhus i Stockholm med narkosmedlet tiopental. Barnet var svårt hjärnskadat efter en tidigare felbehandling och avled den 20 september 2008. Kvinnan nekar till brott.

Läkaren var märkbart irriterad över åklagarsidans frågor och ifrågasatte ofta deras medicinska kunskap.

Hon sade att hon bad en sjuksköterska – utan att minnas vem – att blanda en morfinlösning, som skulle räcka i två dygn, till barnet. Lösningen gavs kontinuerligt till barnet.

Biträdande åklagare Jenny Clemedtson påpekade att ingen personal som arbetade den kvällen har uppgett att de blandade medicin till flickan.

Åklagaren: Kan det ha varit du själv som gjorde den blandningen?

– Nej.

Läkaren gjorde i ordning tre sprutor med medicin på salen, varav en var tiopental.

– Det var ingenting jag behövde använda. Hon hade inte de besvären. Jag gav aldrig någonting, sade läkaren.

Flickan fick däremot sprutor med natriumklorid. Enligt läkaren var det för att spola rent nålen och inte för att, som åklagaren antyder, lugna släktingarna som frågat om hon kunde göra något mer för barnet.

Läkaren har flera hypoteser kring varför den dödliga dosen upptäcktes vid obduktionen.

– Blodprovet kan ha tagits på fel sätt, det kan ha hanterats fel i analyserna eller blivit kontaminerat, sade hon.

Läkaren fick också en fråga om hon på uppmaning av föräldrarna gett barnet något för att avsluta flickans liv.

– Om jag skulle ha gjort det, då skulle jag väl inte sitta här själv, svarade hon, fortfarande märkbart irriterad och påpekade att det då vore en brottslig uppmaning.

Det råder delade meningar kring hur föräldrarnas frågor kunde tolkas, om de kan ha uppfattats som en vädjan om att låta flickan somna in för gott. Läkaren är dock mycket tydlig på en punkt:

– Jag ville inte hjälpa till att avsluta livet.

Källa: Norran.se - Nyheter startsida

Lämna gärna en kommentar