Dumt, så oändligt dumt

Nyheten uppdaterades 2011-04-01 5:45

 

Helst av allt hade man velat kategorisera det hela som ett aprilskämt, ett
riktigt uselt sådant dessutom. Men, tyvärr, det här är inget aprilskämt, för
skämtar inte, och framför allt inte den mäktiga -kommissionen.

På torsdagen fick Sveriges föreningar beskedet man inte ville ha:
avslår Sveriges ansökan om en för
ideella föreningar. Regeringens tanke var att blidka kommissionen med ett
kompromissförslag: att ideella föreningar skulle slippa redovisa moms så
länge omsättningen låg under en miljon kronor.

Nu blir det inte så, kommissionen sa nej, och deras ord är lag, om Sverige
inte vänder sig till EU-domstolen, vilket finansminister Anders Borg (M)
säger att han ska göra. Därmed inte sagt att hoppet är stort. EU har inte
gjort sig känt som en förändringsbenägen organisation. Men tills frågan är
avgjord, vilket kan ta flera år, kommer de nuvarande reglerna för momsfrihet
att gälla.

I Sverige blomstrar föreningslivet: mormor stickar mössor och vantar till
missionsföreningens auktion, farfar snickrar på idrottsplatsen, mamma tränar
fotbollslaget och pappa säljer korv och läsk på matcherna, barnen spelar
tennis och rider. Det är de ideella krafterna som bär föreningslivet,
känslan av att kunna hjälpa till och glädjen att hitta en gemenskap utanför
arbete och familj är belöningen. Kanske den enda. Strukturer, värda att
bevara, som EU nu riskerar slå sönder.

Så nu ska det betalas moms på grejerna som säljs på missionsauktionen. Helt
plötsligt blir 100 kronor till rent vatten, eller bromsmediciner mot aids,
bara 75, eftersom EU bestämt att staten ska ha 25 – pengar man egentligen
inte vill ha. Det ska också betalas moms på korven, kaffet, läsken och
chokladen på fotbollsmatchen. Konsekvensen blir: för varje femkrona
föreningen drar in på och inträden måste man med de nya
reglerna dra in ytterligare en. Dyrare inträde, dyrare fika, dyrare
medlemsavgifter, klubben måste få in pengarna. De flesta kan betala, men
inte alla, klubbarna tappar medlemmar, de svaga drabbas, som alltid,
idrotten blir en klassfråga.

Kanske är det ren okunnighet om hur det svenska samhället fungerar som ligger
bakom beslutet. Kanske en strävan efter en ouppnåelig millimeterrättvisa.
Vilket skälet än må vara har den ideella sektorns perspektiv helt glömts
bort. Vilket inte är beklagligt, det är mycket mer än så. Trodde faktiskt
att EU hade viktigare saker att tänka på, i finanskrisens efterdyningar, än
att slå undan fötterna på stora delar av det svenska föreningslivet.

Källa: Norran.se - Nyheter startsida

Lämna gärna en kommentar