Adhd-behandling ökar snabbt

Nyheten uppdaterades 2012-01-14 7:42





Publicerad i dag 06:35











Förskrivningen av mot till både barn och har nästan fyrfaldigats på fem år, visar nya siffror. Var man bor i landet avgör om man får en adhd- eller inte. Nu vill Socialstyrelsen ha regler för både utredning och behandling.



En krönika av DN:s korrespondent i Jerusalem, Nathan Shachar, har skapat intensiv debatt i de sociala medierna i veckan. Han tycker att adhd-diagnoserna sprider sig som en gräsbrand och ser det som en ”rubbning i tiden”.

– Jag har fått fler läsarreaktioner än någonsin, både arga och entusiastiska, säger Nathan Shachar.







Hur kom det sig att du som i vanliga fall främst skriver om utrikesfrågor plötsligt ifrågasätter den medicins­ka vetenskapen?

– Jag studerade vetenskapsteori på universitetet och har alltid varit intresserad av sunda och osunda resonemang. Någon medicinsk expert har jag aldrig utgett mig för att vara.

– Jag har sett hur experter bemött mina två söner när de har haft det lite besvärligt i skolan. Redan från början har läkarna varit inkörda på att bekymren beror på adhd. Min äldste har fått påstötningar. Den yngste har en diagnos, men vi tänker inte låta honom ta mediciner.

I dag får mer än 57.000 vuxna och barn läkemedel mot adhd. Det är nästan fyra gånger fler än 2006, då 15.000 personer fick adhd-medicin. Ökningen sker i alla åldersgrupper och hos båda könen. Det visar ny statistik som Nätverket för läkemedelsepidemiologi, Nepi, har tagit fram åt DN.

– Trenden är att allt fler i alla åldrar får börja med behandlingen, samtidigt som fler yngre fortsätter att ta i vuxen ålder. Ökningstakten kommer sannolikt snart att avta, säger Mikael Hoffman, som är överläkare och chef för Nepi.

Den dramatiska ökningen beror bland annat på större kunskap om funktionshindret, att alla specialister i psykiatri numera har rätt att skriva ut medlen och att fler tar sina mediciner under lång tid. Därför menar , överläkare vid Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg, att ökningstakten var väntad.

– Vi närmar oss taket. Uppskattningar visar att ungefär ett av tjugo barn har adhd. Av dem har ungefär var fjärde nytta av läkemedel, säger han.

Adhd beräknas drabba ungefär ett barn i varje skolklass. Men var barnet bor avgör om hon eller han får en diagnos. I Uppsala har en av tjugo pojkar i åldern 10–14 år fått diag­nosen adhd. I Jönköping är motsvarande siffra en av femtio. Snittet i landet ligger däremellan.

– Det är ett tecken på en ojämlik vård och inte att tillståndet är vanligare i vissa delar av landet. Olika tillgång till barnspsykiatriker är en förklaring, säger , sakkunnig i psykiatri på Socialstyrelsen.

Myndigheten inleder nu ett arbete med att ta fram en vägledning för hur sjukvård och skola bör arbeta för att hjälpa barn och unga. Olika stödåtgärder i hem och skola räcker för många. Men vägledningen räcker inte, menar Mårten Gerle.

– Eftersom det saknas långtidsstudier på effekten av medicinerna behöver vi ett nationellt register, som gör det möjligt att följa barnen och deras utveckling under många år. Jag anser också att vi kan behöva införa ett regelsystem för hur läkemedlen ska användas, säger Mårten Gerle.

Det välkomnas av överläkaren Björn Kadesjö. Han är orolig för att det görs slarviga utredningar av både barn och vuxna.

– Konsekvensen kan bli att de får en diagnos de inte ska ha. Ännu värre är det om de får mediciner i onödan. Jag tror att många är snabba på att skriva ut medicin till vuxna.

tillhör den äldre generationen som fick sin diagnos, och vad han kallar befrielse, först när han var 60 år gammal och satt på Norrtäljeanstalten dömd till sju års fängelse för grovt narkotikabrott. Den uppmärksammade dokumentärfilmen ”Han tror han är bäst” visar försoningen med den storebror han som liten försökte slå ihjäl med en skidstav.

– Medicinen och diagnosen bidrog till att jag kunde försonas. Men det var inte enkelt. Först fick jag en djup depression, säger han.

Aldo Ingrosso är mycket noga med att han fick diagnos och medicin av läkare från Karolinska institutet, som först gjorde en omfattande undersökning.

– Själv har jag ju alltid vetat att jag har något fel i huvudet. Det kör runt som en torktumlare. Därför har jag har själv sökt olika svar. Det är skrämmande om läkare skriver ut mediciner bara efter en enkel bedömning.

Bristen på långtidsstudier är ett problem, menar Björn Kadesjö.

– Men min kliniska erfarenhet gör mig trygg, det vore annorlunda om medicinerna var nya.

Att läkemedlen är effektiva och säkra att använda på kort sikt är enligt Björn Kadesjö väl dokumenterat i studier.

– Men de fungerar inte för alla. För vissa innebär de bara jobbiga biverkningar. Min erfarenhet är att ungefär var tredje har nytta av att ta medicinerna i flera år. Men hur väl det fungerar beror på helhetsbilden, att det finns en uppbackning omkring, i familjen och i skolan.

Det finns inga studier som tyder på att man blir beroende av sitt läke­medel. Flera studier visar dessutom att behandlingen skyddar mot missbruk av alkohol och andra droger längre fram i livet.

Aldo Ingrosso muckade från Norrtäljeanstalten två dagar före julafton.

– Det värsta är att jag inte har något att göra på dagarna. En sådan som jag blir ju tokig av det.












Källa: DN.se - Nyheter - Senaste nytt

Lämna gärna en kommentar