Arkiv för september, 2011

Kunden i fokus! – Ledningssystem för ständig förbättring

Nyheten uppdaterades 2011-09-30 22:32

Dental24 har bett specialisten Johan Nilsson på SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut i Borås, att skriva om behovet och nyttan med ledningssystem och kvalitetscertifiering. Johan Nilsson har mångårig erfarenhet av bl a certifiering av hälso- och sjukvård och granskning av ledningssystem. Det finns mycket att vinna på att certifiera sin verksamhet.

Ledningssystem för ständig förbättring!

Vad är ett ledningssystem?

Att styra en organisation idag är ofta svårt med många krav från t ex ägare, kunder, omgivningen, myndigheter etc. Enbart regelverket från myndigheter kan vara svårt för ett företag att samla in och följa upp t ex inom kvalitets-, miljö och arbetsmiljöområdet.

Ett ledningssystem för en organisation är kort och gott en systematisk metod för att styra verksamheten mot någons krav eller önskemål. Önskemålet kan komma från olika intressenter (t ex ägare, kunder, anställda, myndigheter och omgivningen). Ett kvalitetsledningssystem sätter kunden i fokus.

I ett ledningssystem är det normalt också inbyggt en ”motor” att ständigt förbättra sig. Förbättringsambitionen syns i policyn och konkreta förbättringsområden syns i de mål och handlingsplaner som upprättas.

Ett kvalitetsledningssystem består av processer som ska säkerställa att önskade krav uppnås. Skulle kraven mot förmodan inte uppnås finns det processer som inte bara avhjälper felet utan även delar som säkerställer att felet korrigeras så att det inte uppstår igen. Dessutom finns det processer som verkar förebyggande för att fel inte ska uppstå.

Felkällor i en produkt eller tjänst är inte bara de som uppstår inom organisationen utan även de som sker i tidigare skeden, t ex hos en leverantör av material och de som sker efter produkten eller tjänsten är färdigställd, som frakten som sker till kunden. Ett komplett ledningssystem hanterar även dessa områden.

Vad finns det för olika ledningssystem?

Det finns ett stort antal olika ledningssystem som kan delas in efter ämnesområde t ex kvalitet, medicinteknisk kvalitet, miljö, arbetsmiljö och informationssäkerhet.  Hittills är normalt de metoder som tillämpas renodlade ämnesområden men de kan användas tillsammans för att utgöra ett enskilt ledningssystem för en organisation.   Väljer man att ta in flera ämnesområden brukar man kalla det gemensamma systemet för ”verksamhetsledningssystem”. Vad man ska ta med är upp till varje organisation att bestämma själv.

Idag finns det ett flertal internationella accepterade ledningssystem som är skrivna inom standardiseringsvärlden t ex ISO 9001:2008 (kvalitet), ISO 13485:2003 (kvalitet, medicintekniska produkter), ISO 14001:2004 (miljö), OHSAS 18001:2007 (arbetsmiljö). ISO står för ”International Standardisation Organisation” och är som namnet säger en global sammanslutning. Siffrorna beskriver först ämnesområde och efter kolontecknet anges årtalet för den senaste gällande utgåvan.  Det finns även ledningssystem som skapats av branschorganisationer som är mer eller mindre heltäckande för en organisation som t ex FR 2000. FR 2000 är skapat av Företagarnas Riksförbund och är en egen ekonomisk förening.

Fördelen med ett välkänt system är naturligtvis att det är lättare att kommunicera ut till både sina leverantörer, kunder, omgivningen och myndigheter. Oberoende av vilket system som man väljer, kan de tillämpas på vilka organisationer som helst, små som stora. När man väljer bör man utvärdera vilka krav som finns från kunder, omgivning, arbetstagare etc för att säkerställa att dessa uppfylls.

Varför certifiera ett ledningssystem?

För att få trovärdighet sitt ledningssystem är det viktigt att det granskas med jämna mellanrum för att säkerställa att det lever och utvecklas med ständig förbättring. Man brukar kalla en sådan granskning för ”revision”. Om systemet granskas av den egna organisationen brukar man kalla det ”1:a parts revision”. När kunden granskar sin leverantör kallas det ”2:a parts revision” och om granskningen utförs av en opartisk organisation kallas det för 3:e parts revision.

Genom att certifiera sin verksamhet får man en oberoende granskning av sitt ledningssystem både initialt och löpande under certifikatsperioden. På så sätt skapas trovärdighet för systemet att föra vidare till  intressenterna,  t ex kunder. När det gäller certifiering är det viktigt att få spårbarhet på sin granskning och certifikatet. Det får man genom att välja ett ackrediterat certifieringsorgan som sammanfattat innebär att den organisation som utfärdar certifikatet (certifieringsorgan)är granskad av en myndighet som säkerställer kvaliteten på det utförda arbetet. I Sverige heter myndigheten SWEDAC (Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll). Om certifieringsorganet uppfyller kraven som SWEDAC ställer får de rättighet att märka certifikaten med en speciell stämpel (tre kronor och ackrediteringsnummer) som intygar att granskningen är gjord av en opartisk, spårbar och kontrollerad organisation. Se gärna mer påwww.swedac.se.

Genom att välja en opartisk granskning utfört av ett certifieringsorgan får man inte bara ett certifikat som intyg utan lika viktigt är att organisationen utvecklas med hjälp av en kunnig revisor som har erfarenhet från olika organisationer inom och utom den egna branschen.

Vilket ledningssystem ska jag välja för min verksamhet?

Vilket system som ni än väljer kommer ni att göra framsteg i organisationen. Innan ni bestämmer för metoden, gör en grundläggande utvärdering om vilket syfte ni ska ha för ert ledningssystem och vilka krav som ni vill uppfylla nu och i framtiden. Att välja ett internationellt accepterat ledningssystem som har hög trovärdighet och ackrediterad spårbarhet brukar löna sig på lång sikt. Det är helt enkelt lättare att marknadsföra till sina intressenter. Studerar man statistik på www.certifiering.nu så fanns det i mitten av september 2011, 7117 st organisationer med ett ”ackrediterat ledningssystem” som t ex ISO  och 558 st organisationer med ”övriga godkännanden” som t ex FR 2000.

Lycka till med ert ledningssystem!

Text: Johan Nilsson

Kort om artikelförfattaren:

Johan Nilsson har arbetat i olika företag och organisationer som medarbetare och ledare på olika funktioner och har erfarenhet av att utveckla ledningssystem. De senaste 14 åren har Johan arbetat som oberoende revisionsledare vid SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut, Borås. Johans arbetsområden har hittills varit kvalitet, miljö och arbetsmiljö. Inom kvalitetsområden har Johan b la arbetat med certifiering av företag med medicintekniska produkter och certifiering av hälso- och sjukvård. Exempelvis har han arbetat mer än 10 år med granskning av ledningssystem för tandtekniska företag.

Skärpta rutiner efter Nobelläcka

Nyheten uppdaterades 2011-09-30 20:42

Är Nobelläckorna tätade i år? I fjol sipprade medicinpristagaren Robert Edwards namn ut i förväg och i år har de ansvariga för priset skärpt sina rutiner. Övriga Nobelprisansvariga har manat alla invigda att hålla absolut tätt.

2011-09-30 01:37, Stöld/inbrott, Nybro

Nyheten uppdaterades 2011-09-30 20:28

Personalen på Kvarnbacken möter en för dem okänd man inne på boendet. mannen uppgav att han skulle hälsa på. Därefter försvann mannen. en stund senare ringer personalen igen och berättar att det varit inbrott. Man har tagit sig in i medicinskåp och gått i

SOLVATTEN® med ett SROI perspektiv

Nyheten uppdaterades 2011-09-30 20:20

SROI effekten har uppmätts till 1:26. Det betyder att för varje krona som investeras i Solvatten, ger användaren ett värde som är 26 gånger större – ett exceptionellt högt värde. I SROI sammanhang anses allt över 1:15 vara ovanligt. Förklaringen är helt enkelt att Solvatten är ett redskap som fyller ett stort behov och passar mycket bra in i användarnas vardag.

SROI värdet har räknats fram med konservativa siffror och rekommenderade försiktighetsprinciper har beaktats. Därför kan det konstateras att de positiva effekterna är direkt förknippade med produkten och de fördelar som kommer från den, fortsätter så länge den används.

Solvatten har i huvudsak varit en stor hjälp för kvinnor och barn; Kvinnorna beskriver att de sparar tid och pengar för att rena och värma vattnet för sin familj, barnen är friskare och familjens livskvalité har ökat.

 

Barnen får mer tid till skola

Skolnärvaron har ökat markant, troligtvis på grund av en förbättrad hälsa och minskad tidsåtgång för vedinsamling. Användarfamiljerna uppgav att ca 67 procent av barnen hade oregelbunden skolgång, ofta p.g.a. av vattenrelaterade sjukdomar. Skolnärvaron har nu ökat med 87 procent.

Hälsan har förbättrats

Innan familjerna fick Solvatten var någon familjemedlem i genomsnitt sjuk 4,3 gånger i månaden: Men att antal sjukdagar nu minskat till i genomsnitt 0,03 gånger i månaden. Det innebär att familjerna har fått ett friskare liv med i genomsnitt 20 timmar per månad. 

Förbättrad hygien

Möjligheten att tvätta händer, bada och diska i rent varmt vatten ger både ett ökat välbefinnande och den förbättrade hygienen påverkar hälsan positivt.

Minskade sjukkostnader

Eftersom sjukdomsfallen minskat, har användarna minskat sina kostnader för medicin och sjukbesök. I genomsnitt sparar användarna nu 24 USD / månad.

Tidsbesparingar

75 procent av användarna berättar att Solvatten har gett dem mer tid, tid för annat. Det går nu åt mindre tid för insamling och inköp av bränsle, och då vattnet är redan förvärmt ger det minskade koktider för matlagning, och för att göra t.ex te och kaffe. Det går åt mindre tid för vatteninsamling då många använder vattenkällor närmre sin bostad. Denna extra tid kan då generera inkomst då den kan användas till nya eller fler försörjningsmöjligheter.

Stolta användare

94 procent uppger att de upplever att deras sociala status i området har ökat för att de nu äger en Solvatten. 70 procent uppger att personen (ofta en kvinna) som ansvarar för Solvatten i familjen även har upplever en ökad status och ett större inflytande inom familjen. 95 procent av de som använder Solvatten upplever att de har fått en bättre självkänsla.

Slutsats

SROI är ett kraftfullt verktyg som möter WHO´s krav på hur man utvärderar vattenrening på hushålls nivå (HWTS/Household Water Treatment Solutions). En faktor på 1:26 är utan överdrift är en rimlig siffra för ett verktyg som är så väl anpassat för så många behov. Eftersom Solvatten både värmer och renar vattnet finns det en stor potential att Solvatten kan bli ett mycket viktigt redskapen för fattigdomsbekämpning. Det är ibland lätt att glömma bort hur betydelsefullt rent vatten är för oss alla. Trots att enorma satsningar har gjorts i teknologi och infrastruktur så kvarstår det faktum att den näst främsta dödsorsaken hos barn under 5 år är diarresjukdomar, (ca 1,5 miljoner dör varje år). En stor bidragande orsak är bristande hygien. Eftersom Solvatten både renar och värmer vattnet så finns möjligheten att på ett enkelt sätt minska lidande och antalet dödsfall. 

Om Churchill varit gammal idag

Nyheten uppdaterades 2011-09-30 20:08

Winston Churchill var storrökare. Dessutom drack han en hel del och han blev 90 år gammal, konstaterade Fredrik Ståhl, professor i medicinsk vetenskap, vid Högskolans lunchföreläsning.

Ståhl pläderade nu inte för att man ska kopiera Churchills vanor i hopp om att bli lika gammal. Men under rubriken Genvägar till ett långt liv bjöd han på en sällsynt medryckande föreläsning om hur celler åldras och vad man själv kan göra för att få ett längre liv (vad beträffar Churchill kunde han tacka sina goda gener – inte sina cigarrer och sin konjak – för att han blev så gammal).

Hur det var med den brittiske premiärministern och hemtjänsten och särskilt boende vet inte jag. Han hade en egen läkare som följde honom och som lär ha bistått med en del tvivelaktiga metoder för att han skulle klara sina uppdrag.

Läget i Sverige är att idag behöver 37 procent av svenskarna över 80 år kommunal hemtjänst eller särskilt boende. Och eftersom åldersgruppen 80-plussare ökar snabbt kommer äldreomsorgen de närmaste 30 åren att behöva byggas ut med mer än 70 procent.

Detta enligt en analys från SEB som bygger på siffror som Statistiska Centralbyrån tagit fram. Som BT berättat i veckan är Bollebygd den kommun i Älvsborgsdelen av Västra Götaland där antalet äldre ökar mest.

För det finns en god beredskap. Bollebygd är inte bara en kommun där man lever länge, det är en smart kommun som har god framförhållning, bland annat tack vare ombyggnaden av Bollegården.

Fler kommuner kommer att behöva se över sin planering så att man klarar av att möta det ökande omsorgsbehovet. Dessutom kommer frågan om finansiering att kräva att politikerna lyfter blicken från de kommunala budgetarna och funderar över nya lösningar.

Men det är inte bara genom politiska beslut om lokaler och kommunal personalförsörjning samhället behöver förbereda sig. Det handlar minst lika mycket om en mental omställning. Hur ser vi på äldre, egentligen?

Nyligen kunde man läsa om Eva Bergendahl, 96 år, som flyttat till Thailand. I veckan städade hon ur lägenheten, sista natten fick hon sova på luftmadrass, innan turen gick från Kungsmarksvägen i Karlskrona till Thailand där sonen, 68 år, bor. Först ska hon bo hos honom sedan ska hon ”så småningom” skaffa sig ett eget boende.

Få 96-åringar är så pigga som Eva Bergendahl. Men nyheten gav ändå en tankeställare, för hur lätt är det inte att förknippa hög ålder med endast krämpor och omsorgsbehov, när det också kan vara framtidsdrömmar och mod?

Sverige är ett land där ungdom värderas högt. Arbetsgivare drömmer inte om kloka 65-åringar precis. Alla 65-åringar drömmer för den delen inte om fler år av yrkesarbete. Ändå vore det orimligt att tro annat än att på sikt kommer pensionsåldern att höjas och fler kommer att jobba längre.

Men höjd pensionsålder och ökad möjlighet för fler att arbeta längre upp i åren är bara en sida av saken. Samhället berikas även i en bredare bemärkelse av all den erfarenhet som ålderskurvan också är en bild av. I ett land där hälften av dem som föds idag kommer att bli 100 år måste det därför finnas en helt annan öppenhet för att lyssna till äldre.

Att inte se det som en belastning om det finns äldre i beslutande församlingar exempelvis. Nu finns en tendens att bokföra det som en seger för demokratin om det kommer in 22-åringar i riksdagen, men ett misslyckande för det moderna samhället om där sitter någon över 70.

Sedan 2009 är det förbjudet att diskriminera någon på grund av ålder. Facit är 700 anmälningar och två fällande domar, enligt en genomgång som Svenska Dagbladet har gjort. Lagen beskrivs som tandlös och förmodligen måste det till någon skärpning, nu gäller den endast arbetslivet.

Tidningen berättar till exempel om ett fall som därför inte kunde drivas vidare, när en 76-årig man nekades en öl på en restaurang i Norrtälje. Skäl: han var för gammal.

Man kan ju undra vad Churchill hade sagt om ett sådant bemötande. Han kanske rentav hade släppt greppet om sin cigarr.

Ty om rökningen sade han: Cigarren sysselsätter både händer och mun. Därigenom har jag många gånger undgått frestelsen att an-tingen strypa eller bita folk som har irriterat mig.

Ödesstund för 3.000 i hotat läger

Nyheten uppdaterades 2011-09-29 8:20

Det handlar om den alltmer pressade – och absurda – verkligheten för de exiliranier som bor i lägret Camp Ashraf norr om Bagdad i Irak. Politiska omständigheter har gjort att dessa 3.400 människor hamnat i ett plågsamt limbo: de kan inte vara kvar och de kommer ingenstans.

Deras öde är mer osäkert än någonsin nu i höst, eftersom USA:s styrkor ska lämna Irak vid årsskiftet, samtidigt som Bagdad kräver att lägret ska vara utrymt.

Camp Ashraf inrättades i mitten av 1980-talet för medlemmar av den iranska motståndsrörelsen Folkets mujahedin, PMOI (se guide här intill). När USA invaderade Irak 2003 och störtade Saddam bombades först lägret, eftersom amerikanerna såg PMOI som ett militärt hot. Men efter invasionen ändrades strategin: man avväpnade medlemmarna på Camp Ashraf och gav dem flyktingskydd under Genevekonventionen.

Sedan 2009 har ansvaret för att skydda lägrets invånare förts över till irakiska styrkor. Det har visat sig vara ett synnerligen tvivelaktigt skydd.

– Det är uppenbart att invånarna har varit under hot sedan Irak tog över kontrollen, säger Amnestys Irakutredare Said Boumedouha till DN.se.

Två gånger har irakisk militär gått in i Camp Ashraf. Senast det hände, i april i år, dödades 36 personer, bland andra en svensk medborgare, och mer än 300 skadades. PMOI beskrev räden som att soldater sköt oprovocerat mot obeväpnade civila. Enligt människorättsaktivister förstördes delar av lägret, liksom sjukhuset och kraftstationen.

”De döda får inte begravas på ett värdigt sätt, sjuka och skadade nekas vård … mat-, medicin- och bränsletillförseln är strypt”, skriver de svenska demokratiaktivisterna Osborn Holmstrand och Christopher Tollesson i ett upprop.

Irakierna hävdade att PMOI-vakter själva dödade lägerinvånare som försökte fly. Försvarsministeriet lovade en utredning, men organisationen Human Rights Watch konstaterade i april att Bagdad ännu inte utrett den första räden i lägret, då sju personer dödades. Den ägde rum i juli 2009.

Det råder inga som helst tvivel om att Irak vill bli av med Camp Ashraf. Efter attacken i våras sade en talesman för premiärminister Nuri Maliki att lägrets invånare ska tvingas ut före årsskiftet, ”med alla medel”.

Bagdadregeringen anklagas allt oftare för att gå Irans ärenden.

– Jag tror det ligger en del sanning i det. Det är ingen hemlighet att den iranska regeringen vill att PMOI ska ge sig av. Och det iranska inflytandet är stort i den irakiska regeringen nu, eftersom den är shiadominerad, säger Said Boumedouha.

Boumedouha anser att den enda lösningen är att omvärlden, under överinseende av FN, kommer överens om en ordnad avveckling av Camp Ashraf och om vart dess invånare ska ta vägen. Hittills har dock FN:s sonderingar gett magra resultat. Kanada har sagt ja till att ta emot elva lägerflyktingar; USA och europeiska länder en handfull.

– En överenskommelse måste ske snabbt. Problemet är att jag inte kan se att något kommer att ske snabbt. Det finns stor risk för en ny attack innan året är slut.

– Nu måste västregeringar pressa Irak att inte gå in i lägret innan man nått en uppgörelse om förflyttning av Camp Ashrafs invånare. Jag tror att EU och USA kan göra det. De har stort inflytande på Bagdad, säger Said Boumedouha.

I vågskålen ligger också frågan om USA, som många tror, inom kort stryker PMOI från sin terrorlista, något som EU gjorde 2009. Den iranska organisationen säger sig ha lagt ner den väpnade kampen redan 2001. Trots denna försäkran, och trots den USA-övervakade avväpningen 2003, är dock inte alla övertygade om organisationens ofarlighet.

Trita Parsi och Dokhi Fassihian, representanter för två USA-baserade organisationer som arbetar för demokrati i Iran, menar att PMOI har en sektliknande karaktär och att övergrepp begås mot många medlemmar. Upp till 70 procent av dem som lever i lägret är där mot deras vilja, bedömer Parsi och Fassihian.

Innan USA stryker Folkets mujahedin sin terrorlista vill de båda att lägret avvecklas under överinseende av FN, USA och Röda korset, att PMOI-ledare ska kunna åtalas för människorättsbrott, att medlemmar som vill lämna organisationen bör få stöd och att PMOI offentligt deklarerar att man avstår från våld.

”Om inte dessa åtgärder vidtas omedelbart löper invånarna i Camp Ashraf allvarlig risk att falla offer för en humanitär katastrof”, skriver Parsi och Fassihian.

Inte heller Hooshang Amirahmadi, professor i internationell utveckling vid amerikanska Rutgersuniversitetet, tror att en strykning från terrorlistan får någon positiv effekt om inte PMOI samtidigt hålls i strama tyglar, vilket enligt Amirahmadi måste börja med en garanterad avväpning.

Kvinnor över 51 bäst på att äta frukost

Nyheten uppdaterades 2011-09-29 7:15

Nästan alla anställda kvinnor över 51 år, 97 procent, äter frukost på morgonen. Det kan jämföras med att hela 13 procent av de anställda männen under 35 år hoppar över dagens första mål. Uppgifterna kommer från en kartläggning som hälsoföretaget Previa låtit göra bland 55 000 anställda.

– En ordentlig frukost med müsli, gröt eller grovt bröd är en tydlig friskfaktor. För att hålla en jämn blodsockernivå fram till lunch bör man även ta en frukt eller något annat mellanmål under förmiddagen, säger Urban Svensson, företagsläkare och medicinskt ansvarig på Previa.

Generellt sett är kvinnor bättre än män på att äta frukost. Bara 4 procent av de anställda kvinnorna skippar dagens första mål, jämfört med 9 procent bland männen. Kartläggningen visar även att äldre prioriterar frukosten i högre utsträckning än yngre. Bland anställda över 51 år är det bara 5 procent som inte äter frukost, jämfört med 10 procent av de anställda under 35 år.

– Frukosten lägger grunden för att vi ska orka med arbetsdagen. Eftersom frukosten har så tydligt samband med hur vi presterar bör arbetsgivare uppmuntra sina anställda att äta frukost, säger Urban Svensson.

Bäst på att äta frukost är de anställda i Halland. 95 procent av hallänningarna prioriterar dagens första mål innan arbetet. I Norrlandslänen är det färre anställda som äter frukost än i resten av landet. Hela 15 procent av männen i Norrbotten och 14 procent av männen i Västerbotten hoppar över frukosten.

Statistiken kommer från en undersökning där hälsoföretaget Previa har kartlagt hälsan hos 55 000 personer från åren 2008 till 2010. Undersökningen rör områden som det allmänna hälsotillståndet, mat- och motionsvanor samt psykosocial status.

Så kan arbetsgivare bidra till bättre frukostvanor

1. Öka kunskapen. Ordna föreläsningar på arbetsplatsen om kost och om frukostens betydelse för arbetsinsatsen.

2. Överväg flextid.
Om medarbetarna kan styra mer över sin arbetstid kan det bli lättare att hinna äta frukost.

3. Ge inspiration.
Bjud på gemensam frukostbuffé där medarbetarna får tillfälle att pröva nya goda frukostalternativ.

4. Utbilda cheferna.
Cheferna är viktiga förebilder i organisationen och det kan vara viktigt att öka deras kunskap om kost och hälsa.

5. Utse hälsoinspiratörer. Förändringar i livsstil tar tid. Genom att utbilda hälsoinspiratörer som motiverar och stöder sina arbetskamrater när det gäller hälso- och friskvård ökar chanserna till förbättrade vanor.

Fyra tips för att hinna äta frukost

1. Förbered dagen innan. Duka fram allt utom kylvaror redan på kvällen så går det fortare att göra frukost när du har bråttom på morgonen.

2. Undvik tidskrävande valsituationer på morgonen.
Lägg fram kläder och packa väskan kvällen innan, även för barnen.

3. Lägg dig i tid och gå upp tidigare. Det är inte så lockande att ställa väckarklockan tidigare, men när du blir effektivare på jobbet med frukost i magen blir belöningen att du kanske kan gå hem tidigare också.

4. Gör matsäck.
Om du inte är sugen på mat tidigt på morgonen kan du göra matsäck kvällen innan och äta frukost på jobbet istället. Kanske några kollegor vill göra dig sällskap?

Familjehemsboken – ny bok för alla som vill bli familjehem

Nyheten uppdaterades 2011-09-29 5:57

Har du funderat på att bli familjehem. Den nya boken Familjehemsboken – frågor fakta och personliga berättelser riktar sig till dig som är eller funderar på att bli familjehem, samt till alla som möter placerade barn i sitt arbete.
Boken innehåller intervjuer med familjehem och placerade barn som berättar ärligt och öppenhjärtigt om sina erfarenheter, både positiva och negativa. De ger både inspiration och konkreta råd om hur man får vardagen som familjehem att fungera. Boken innehåller också fakta: ett kapitel om utsatta barns anknytning och ett annat om socialtjänstens arbete med familjehem. I sista kapitel finns de vanligaste frågorna om familjehem samlade och besvarade.

”Jag vill att andra ska se det jag har sett, hur viktiga familjehem är och att de gör stor skillnad i de här barnens liv.” berättar författaren Lisbeth Pipping.

Familjehemsboken kan med fördel användas i utbildningssammanhang.

Lisbeth Pipping är föreläsare och debattör i ämnen som rör utsatta barn. 2009 tilldelades hon All-männa Barnhusets Stora Pris för sitt engagemang. Hon har tidigare kommit ut med den självbiogra-fiska romanen Kärlek och stålull (2004) och antimobbningsboken Jag mobbar inte (2010).

Fakta om boken
Titel: Familjehemsboken – frågor, fakta och personliga berättelser
Författare: Lisbeth Pipping
ISBN: 978-91-7205-802-6
Utgivningsår: 2011
136 sid
Pris: 165:- exkl. moms

Presskontakt: Nathalie Parkvall, PR/sociala media, 08-462 26 77, nathalie.parkvall@gothiaforlag.se

Förlagskontakt: Emma Wistrand, marknadschef, 0709-530512, emma.wistrand@gothiaforlag.se

Fakta om Gothia Förlag
Gothia Förlag ger ut böcker och skrifter för och i nära samarbete med aktörer inom medicin& hälsa, socialt arbete och tandvård. Vi ökar människors kunskap genom att göra vetenskap och erfarenhet begriplig, tillgänglig och användbar. Gothia Förlag är ett oberoende förlag inom Berling Media Koncernen.

 

Överläkare vid Sunderbyn får professorstitel

Nyheten uppdaterades 2011-09-29 5:31

Mats Eliasson, 56, överläkare och endokrinolog vid medicinkliniken, Sunderby sjukhus, har av rektorn vid Umeå Universitet utnämnts till adjungerad professor i medicin.

Det går förmodligen åt skogen

Nyheten uppdaterades 2011-09-29 4:28

Varje måndag på Moriska Paviljongen bjuder vi in till Grubbelklubben – i gränslandet mellan filosofi och politik. Mån den 3 okt är ämnet ”Det går förmodligen åt skogen – om mänsklighetens undergång och vad vi kan göra för att stoppa den”.

Grubbelklubben
Mån 3 okt kl. 19.00

Moriska Paviljongen
Folkets Park, Malmö

Det går förmodligen åt skogen – om mänsklighetens undergång och vad vi kan göra för att stoppa den.

Vi bryr oss mest om våra närmaste och startar gärna krig med alla andra. Vi tänker kortsiktigt, kan bara planera för den närmaste framtiden och för det som ligger närmast framför näsan. Det fungerade förr, i småskaliga samhällen, men hur ska det gå i den globaliserade byn där det tekniska framsteget gjort det möjligt, för att inte säga troligt, för oss att ta kål på oss många gånger om?

Åt skogen, är tesen. Människans moraliska utveckling har rent evolutionärt inte hängt med. Kanske måste vi hjälpa moralen på traven, biomedicinskt? Eller måste vi politiskt tvinga tillbaka människans räckvidd till det lokala planet?

Meningarna krockar när filosoferna Ingmar Persson och Karim Jebari och humanekologen Alf Hornborg tänker högt på Grubbelklubben. Moderator är Lars Mogensen.

Entré: 60 kr.