Arkiv för augusti, 2011

Jönköping valde Prevenar 13 mot pneumokocker

Nyheten uppdaterades 2011-08-31 7:31

Landstinget i Jönköpings län har nyligen avslutat en upphandling av barnvacciner. Medicinsk ändamålsenlighet talade för pneumokockvaccinet Prevenar som är det enda barnvaccinet som ger skydd mot tretton varianter av pneumokockbakterien, inklusive bakterien 19A.

Vill förbjuda omskärelse

Nyheten uppdaterades 2011-08-31 7:20

Förbjud omskärelse av pojkar under 16 år, om detta inte är medicinskt motiverat. Förslaget kommer från den norska barnombudsmannen.

Krav i Norge på gräns för omskärelse

Nyheten uppdaterades 2011-08-31 6:16

Barnombudsmannen Reidar Hjermann vill ha en åldersgräns vid 15 eller 16 år för omskärelse av pojkar. Han säger också att pojkarna själva ska få ge tillstånd till att skära bort förhuden. Förslagen är av hänsyn till barnen, säger Hjermann i Adresseavisen: — Vi vill inte att barn utsätts för icke-medicinska ingrepp. Mosaiska trossamfundets ledare i Norge Ervin Kohn är kritisk: — Omskärelse är en existentiell fråga.

Sjukhus vill köpa likdelar

Nyheten uppdaterades 2011-08-30 17:15

Karolinska universitetssjukhuset vill köpa likdelar från USA för att avhjälpa bristen på donerade kroppar, vilket drabbar läkarutbildningen. Sjukhuset ber nu om Socialstyrelsens åsikt om huruvida sådana köp är försvarbara. (TT)

Karolinska universitetssjukhuset vill köpa likdelar. Detta för att få bukt med den rådande bristen på donerade kroppar, vilket drabbar läkarutbildningen.

I ett brev till Socialstyrelsen säger sig Karolinska universitetssjukhuset ivilja köpa anatomiska preparat, likdelar, från en privat stiftelse.

Syftet är att förbättra utbildningen av läkare där bristen på donerade kroppar nu är så stor att den påverkar utbildningen negativt.

Men det finns ett aber: att köpa och sälja kroppsdelar är förbjudet. Brottet kan resultera i böter eller fängelse i max två år. Men lagen gäller endast om handeln görs i vinstsyfte, det vill säga om endera part tjänar pengar på uppgörelsen.

Därför vill Karolinska universitetssjukhuset att Socialstyrelsen ska uttala sig om huruvida sjukhuset med gott samvete kan köpa likdelar eller inte. För även om sjukhuset inte gör det i syfte att tjäna pengar, så kanske stiftelsen gör det.

Enligt ansvarig läkare, Jan Kumlien, handlar det om att säkra kvaliteten på utbildningen av både läkarstudenter och färdiga specialister. Alternativet, berättar han, är att skicka läkarna på kurser utomlands.

– Det är viktigt av flera skäl att vi kan bedriva den här typen av utbildningar i Sverige.

Den stiftelse som tillhandahåller kroppsdelarna finns i USA. Enligt stiftelsens hemsida är den en icke vinstdrivande organisation som fungerar som en biobank genom att den tillvaratar donerade kroppsdelar.

Så sent som i förra veckan berättade TT om att bristen på lik är så stor att många medicinstudenter aldrig har studerat anatomin på en riktig kropp när de får sin legitimation. I stället får de öva på plastdockor och med hjälp av simuleringar i datorn.

Jan Kumlien säger dock att vare sig dockor eller datorsimuleringar kan ersätta ett äkta anatomiskt preparat.

Karolinska vill köpa likdelar

Nyheten uppdaterades 2011-08-30 14:57

Karolinska universitetssjukhuset i Stockholm vill köpa likdelar för att få bukt med bristen på donerade kroppar. Men det är förbjudet att handla med kroppsdelar i vinstsyfte, varför sjukhuset nu rådfrågar Socialstyrelsen. (TT)

Karolinska universitetssjukhuset i Stockholm vill köpa likdelar från ett företag. Detta för att få bukt med den rådande bristen på donerade kroppar, vilket drabbar läkarutbildningen.

Problemet är att det är förbjudet att handla med kroppsdelar i vinstsyfte. Sjukhuset har därför vänt sig till Socialstyrelsen för att få klarhet i om affären kan genomföras.

För även om sjukhuset inte gör det i syfte att tjäna pengar, kanske företaget gör det.

I kontakten med Socialstyrelsen uppger Karolinska universitetssjukhuset att sjukhuset ämnar köpa kroppsdelarna från Life Legacy. Det är en privat stiftelse i USA. Enligt stiftelsens hemsida är den godkänd av myndigheterna och en icke vinstdrivande organisation som fungerar som en biobank genom att den tillvaratar kroppsdelar och annan vävnad från donatorer.

Karolinska universitetssjukhuset vill inte kommentera sjukhusets planer på att köpa likdelar från ett företag.

Enligt ansvarig läkare, Jan Kumlien, är tillfället inte ”rätt” just nu.

– Jag har ingen lust att prata om det här.

För drygt ett år sedan berättade Dagens Medicin att två olika företag, Surgical Training Concept i Göteborg respektive Swemac Orthopaedics i Linköping, sålt anatomiska kurser till universitetssjukhusen i de båda städerna. I kurserna ingick importerade kroppsdelar, som armar och ben.

Efter avslöjandet anmälde Socialstyrelsen de båda företagen till respektive åklagarkammare.

Åklagarna inledde en förundersökning som senare lades ner i brist på bevis.

Brister i tolkning hotar patienters säkerhet

Nyheten uppdaterades 2011-08-30 14:08

Landstingen åsidosätter den medicinska rätts­säker­heten genom att anlita billiga tolkar utan rätt utbildning, skriver forskarna Ingrid Fioretos, Kristina Gustafsson och Eva Norström.

Atjoo, prosit, magnetfält

Nyheten uppdaterades 2011-08-30 13:45

Våren och sommaren är toppen. Typiskt nog är det också den tid då allergier
brukar frodas.

Har du astma är det mycket möjligt att du även har någon form av allergi. Det
behöver inte betyda att du måste avstå från sommarlivet. Men kanske bör du
avstå från mikrovågsugn, hårtork, fläktar, kaffekvarnar, lysrörslampor,
kraftledningar, transformatorstationer och mobiltelefoner.

Björkpollen, pollen från al, hassel, bok och ek, nötter, äpplen, plommon,
körsbär, hallon, råa morötter, gråbopollen, hund, katt, kvalster, bin och
getingar kan ge klåda i svalget, svullnader, nästäppa, rinnande ögon och
näsa, och/eller astma. Det vet de flesta.

Att exakt hitta den utlösande faktorn, till exempel födoämnen eller pälsdjur,
är inte alltid enkelt. Bland vuxna är det vanligt att man inte alls hittar
orsaken. Men kan magnetfält vara den okända faktorn?

Varför denna fråga? Jo, nu har nämligen amerikanska forskare, under ledning av
Dr De-Kun Li, forskare vid Kaiser Permanente i Oakland, Kalifornien – vars
studie nu publicerats i Archives of Pediatrics & Adolescent Medicine – visat
att barn vars mödrar hade hög exponering för magnetfält under graviditeten
kan ha en ökad risk att utveckla astma.

Li och medarbetare utformade en så kallad prospektiv studie där 801 gravida
kvinnor bar utrustning som mätte deras exponering för magnetfält från
elektronik såsom mikrovågsugn, kraftledningar och mobiltelefoner, dygnet
runt.

Via medicinska journaler följdes sedan kvinnornas barn i 13 år. De jämförde
sedan exponeringsnivåer under graviditeten med andelen astma och fann att
barn vars mödrar hade de högsta exponeringsnivåerna – inom de 10 procent av
kvinnorna i studien – hade 3,5 gånger större risk att utveckla astma än de
som hade låg exponering. Risken för barn vars exponering var någonstans i
mitten var nästan dubbelt högre än för dem i den lägsta exponeringsgruppen.
Det ska noteras att de höga exponeringsnivåerna ändå inte alltid kom upp i
de som till exempel en mobiltelefon eller trådlös dator med lätthet kan ge.
Eller att bara gå på en trottoar där elledningar och fjärrvärme ligger under.

Ett flertal cell- respektive djurstudier har redan tidigare visat att
elektromagnetiska fält kan påverka immunförsvaret, vilket i sin tur kan öka
risken för astma. På samma sätt observerade tidigt företagsläkare i bland
annat Kanada, Norge och Sverige att de mycket höga magnetfälten vid
smältverk kunde utlösa astma hos arbetarna.

Astma och allergi har ökat explosionsartat de senaste 30 åren, speciellt hos
barn och ungdomar. Nyligen har WHO klassat mobilstrålning som möjligt
cancerframkallande. Nu verkar det vara dags att göra detsamma med magnetfält
som ett möjligt allergen. Kanske 1980-talsbegreppet ”elallergi” inte var så
fel ändå?

Den 2 april 2003 skrev Anders Glansholm vid Statens Strålskyddsinstitut
(SSI/SSM) så här till en orolig undrande gravid kvinna om risker med att
använda mobilen under graviditeten: ”Om en gravid kvinna har telefonen i
fickan eller i ett band på höften under ett samtal så är det inte troligt
att någon strålning når fostret. Det är nämligen så att elektromagnetisk
strålning som det här är frågan om snabbt absorberas i vävnaderna.
Strålningen omvandlas alltså till värme i kvinnans bukvägg utan att där
ställa till någon skada. Man kan säga att strålningen aldrig förmår tränga
in till fostret.”

Lars-Erik Holm, tidigare generaldirektör för sagda SSI, fick frågan om han
ansåg att beskedet till kvinnan var korrekt: ”Ja. Uttalandet baserar sig på
fysikaliska bedömningar av hur strålningen absorberas.”

”Fysikaliska bedömningar …” Men vad är den enkla sanningen?

Jo, fredagen den 14 mars 2008, fick flera par av kvinnor trycka en
mobiltelefon mellan sina kroppar, med andra ord mellan telefonen och
omgivningen fanns det mycket vuxet kvinnligt hull. Sedan ringde man till
deras telefoner. Tror ni att de började ringa? Svar: Ja. Tror ni att de
dolda telefonerna kunde ringa upp andra telefoner? Svar: Ja.

Så den bistra sanningen är att Anders Glansholm och Lars-Erik Holm vid SSI/SSM
– vars uppgift är att skydda befolkningen från strålskador – saknar
medicinska kunskaper och uppenbarligen inte har en aning om hur
mobiltelefoner fungerar och hur långt deras strålning tränger in. Du måste
därför själv vara ditt eget strålskyddsinstitut, själv ta ansvar för dig och
ditt barn, och själv avstå från magnetfält, speciellt i samband med
graviditet.

När vi ser gravida kvinnor som använder handsfree och lägger mobiltelefonen på
sin stora mage, då ryser vi. Magnetfälten är så höga så att de kan lika
gärna lägga ett av SJ:s ellok på magen. Men om de blivande mammorna och
deras pappor visste det, skulle de då göra det?

Atjoo, prosit?

Olle Johansson

docent i neurovetenskap, Karolinska institutet, Stockholm

Gerd Holmboe

läkare, specialist i företagshälsovård, allmän internmedicin, Hudiksvall

”Det finns inte en diet som passar alla”

Nyheten uppdaterades 2011-08-30 12:57

Tre frågor till DN:s medicinreporter Anna Bratt om lågkaloridieterna, köttlobbyn och miljön.

Billig medicin kan rädda liv

Nyheten uppdaterades 2011-08-30 10:41

Tusentals svenskar dör varje år för att de inte tar sin medicin som dessutom är billig. Efter en internationell studie vill forskare nu att förebyggande läkemedel skrivs ut oftare.

Ambitiöst inlägg i cannabisdebatten

Nyheten uppdaterades 2011-08-30 7:14

För två veckor sedan kom nyheten om att läkemedelsverket ska tillåta MS-patienter att använda munsprayen Sativex för att lindra kramper och stelhet i muskler. Utredaren, överläkare Hans Sjögren, var dock noga med att tala om att man inte kunde få någon kick av sprayen då THC-halterna var för låga.
Det låter ju sunt och bra. Men det är förstås intressant att läkemedel baserade på opiater och bensodiazepiner har kunnat göra många generationer av patienter rejält väck utan att samma tydliga gräns mot rustillståndet har dragits. Det är något särskilt med cannabis. En slags officiell skräck som löper längs samhällsryggraden, från hälsoministern ner till lokalpoliser på skolbesök. Men något håller på att hända med den gamla bilden av cannabis som djävulens gräs. I Sverige är det alltså numera godkänd medicin. I Kalifornien var det nyligen nära att legaliseras, och det främsta argumentet var att det kunde rädda statens ekonomi.

Frilansjournalisten Johan Anderberg har fångat upp både den internationella legaliseringstrenden och vårt behov av en mer nyanserad bild av cannabis. Han har lyckats bra. I en samhällsdebatt där försök till fördjupning ofta slås bort som drogpropaganda är Cannabusiness en frisk och inte särskilt sött doftande fläkt. Anderberg jobbar hårt för att skapa insikt utan att propagera. Han möter bland annat den växande legaliseringsrörelsen i USA och åker till Holland och Danmark för att undersöka hur deras respektive statliga drogstrategier fungerar. Han låter både missbrukare och personer som använder cannabis i medicinskt syfte ge sin bild av drogen. Bitvis blir det rörigt och alltför späckat med sidospårsfakta, men den röda tråden hålls i hårt genom berättelsen om Jonathan Hedström. Han lider av svår ADHD och strider mot staten för att få tillgång till den enda medicin som hjälpt honom. Hans slutliga triumf är bara en av många anledningar till att vi kan komma att behöva se över vår inställning till cannabis framöver. Förhoppningsvis kan den debatten präglas av Johan Anderbergs vilja att höja blicken.

Joel Sjöö