Arkiv för maj, 2011

Mer pengar än beräknat i kommunens kista i år

Nyheten uppdaterades 2011-05-31 5:56

Alvesta kommun kan, enligt den senaste prognosen, ha mer pengar kvar än beräknat när året är slut.

Det beräknade resultatet­ är 8,5 miljoner kronor bättre än budgeten på 14,5 miljoner kronor.
Men riktigt så bra är det inte.
– Systemet med att nämnderna får ta med sig över- och underskott från i fjol gör att man får dra bort 17,9 miljoner kronor som nämnderna ska använda i år. När man räknar med det är inte resultatprognosen riktigt så bra utan sämre än det ekonomiska målet i årets budget, menar ekonomi­chef Kjell Rosenlöf.
Men på skattesidan är det positivt. Skatteintäkterna under året kommer att bli 9,1 miljoner kronor högre i prognosen än i budgeten.
Intäkter från stats­bidrag och skatteutjämning ligger 2,4 miljoner kronor plus.
Nämnden för barn och ungdom sticker ut: minus 25,1 miljoner kronor jämfört med budget. Barn- och ungdomsvård står för drygt 20 miljoner. Men en tjänst har tillsatts för att planera individuellt in­riktade insatser på hemma­plan. Detta för att kostnaderna ska minska på sikt.
Försörjningsstödet är en stor kostnad. Frågan är hur mycket projektet Unga Vuxna kan minska kostnaderna. Jämfört med i fjol har antalet hushåll med försörjningsstöd ökat med 59 och var i april 427.
Nämnden för omsorg och hälsa ser ut att kunna få nollresultat vid årets slut. Men marginalerna har minskat. Kostnaderna för medicinskt färdigbehandlade har ökat. Den buffert som nämnden fick med sig från i fjol kommer troligen att behöva an­vändas för att täcka ett förväntat underskott i verksamheten för missbrukare.
För samhällsplaneringsnämnden pekar helårsprognosen på ett överskott med 4,3 miljoner kronor jämfört med budget. En del av överskottet består av en reavinst vid försäljningen av tings­huset.

Skellefteå bra på att undvika tryckskador

Nyheten uppdaterades 2011-05-30 21:46

Skellefteå kommuns äldreboenden klarar sig bra i en nationell undersökning om hur duktiga landsting och kommunen är på att undvika tryckskador hos vårdtagare.

I Skellefteå hade 10 procent av de undersökta tryckskador. Tre fjärdedelar av
de upptäckta tryckskadorna/trycksåren var lindriga och visade sig som en
hudrodnad utan egentliga sår.

Det är första gången som Sveriges kommuner och landsting, SKL, genomför en
nationell undersökning hur många inom vården och omsorgen som drabbas av
trycksår.

Totalt för landet fick man in 36 261 svar och av dessa hade 17 procent
trycksår.

Rikssnittet för den svåraste formen av trycksår hamnade på 8 procent, i
Skellefteå var motsvarande siffra 3 procent.

– Vi har flera års erfarenhet av arbeta med riskbedömning och förebyggande
åtgärder för bland annat tryckskador, säger Louise Lundholm, medicinskt
ansvarig sjuksköterska på socialkontoret i Skellefteå, i ett
pressmeddelande.

– Grundprincipen är att ingen ska drabbas av tryckskador.

De vanligaste trycksåren uppstår i ryggslutet och i hälar. Trycksår är en av
de allra vanligaste vårdskadorna.

Nytt fall av parasiten dvärgbandmask – myndigheterna måste agera

Nyheten uppdaterades 2011-05-30 21:20

Nu har Statens Veterinärmedicinska Anstalt konstaterat dvärgbandmask i Dalarna. Man måste nu skynda på spridningskontrollen över landet och snabbt utarbeta handlingsplaner för att begränsa potentiella effekter av masken avslutar Solveig Larsson.

Dödsmasken hittad i Dalarna

Nyheten uppdaterades 2011-05-30 16:49

Dvärgbandmasken finns även i Dalarna. En räv som sköts i januari utanför Borlänge har visat sig bära på smittan, uppger Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA). Hundar som ätit sork eller mus i Borlänge och Gagnef bör därför avmaskas.

Dvärgbandmask i Dalarna

Nyheten uppdaterades 2011-05-30 15:57

Dvärgbandmasken finns även i Dalarna. En räv som sköts i januari utanför Borlänge har visat sig bära på smittan, uppger Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA). Hundar som ätit sork eller mus i Borlänge och Gagnef bör därför avmaskas.

Rävens dvärgbandmask även funnen i Dalarna

Nyheten uppdaterades 2011-05-30 15:45

Statens veterinärmedicinska anstalt i Uppsala, SVA, har vid analyser under måndagen funnit en räv från Dalarna smittad med rävens dvärgbandmask. I slutet av april hittades dvärgbandmask i Sörmland.

All behandling ska grundas på evidens

Nyheten uppdaterades 2011-05-30 13:59

Det är tragiskt att en så viktig debatt som den om vår hälsa och dess vård skall smutsas ned med felaktiga argument och personliga påhopp.

Min hållning är tydlig och klar. Den vård och behandling som ges, antingen inom den offentliga hälso- och sjukvården eller utanför, skall vara säker och grundas på evidens. Detta kan inte missförstås.

Det borde inte heller vara möjligt att missförstå mitt budskap att jag varken är för eller emot skolmedicin, varken för eller emot komplementärmedicin.
Det jag är emot är att skolmedicin och komplementärmedicin bedöms så olika och på så olika grunder, och jag är också kritisk till att evidensdebatten snävats in för att endast relatera till sådana fenomen som är enkelt beräkningsbara. Om man missförstår dessa enkla, tydliga budskap så vill man helt enkelt inte förstå.

Det är korrekt att jag för många år sedan i egenskap av lektor examinerade den nämnda C-uppsatsen på Vårdhögskolan i Borås. Låt mig betona att det vore tjänstefel om en examinator skulle gå in och ”tycka” något i bedömningen av en uppsats. Examinatorns roll är endast att bedöma om metoden är riktigt genomförd.

I det här fallet handlar det om en översiktlig sammanställning av artiklar som varit publicerade i vetenskapliga tidskrifter. För det andra verkar det vara nödvändigt att betona att en C-uppsats inte handlar om forskning, utan är en uppgift under utbildningen där man till exempel tränar sig i en metod.

Reimers okunskap i detta avseende kanske kan förklaras av att läkarutbildningen tillhör det gyllene undantag där man inte behöver skriva en i övrigt obligatorisk C-uppsats för att få kandidatexamen. Detta faktum kan emellertid inte ursäkta Reimers osakliga påhopp.

Karin Dahlberg

professor i vårdvetenskap
gästprofessor vid Linnéuniversitetet

Svår att få tag på organdonatorer

Nyheten uppdaterades 2011-05-30 9:11

Men landstingen i Jämtland och Västerbotten är bäst på att identifiera möjliga organdonatorer inom intensivvården.

Socialstyrelsen redovisar siffror, som bygger på uppgifter från
donationsansvariga läkare och sjuksköterskor vid 78 av landets 85
intensivvårdsenheter under 2010.

Socialstyrelsen skriver i ett pressmeddelande att Sverige har potential att
identifiera minst 225 möjliga donatorer inom intensivvården varje år. Under
2010 identifierades bara 166, vilket är en minskning med 20 procent jämfört
med 2009.

– Utvecklingen är nedslående. 756 svenskar köar idag för transplantation och
antalet köande ökar, säger utredaren Charlotte Möller i pressmeddelandet.

Bäst på att identifiera möjliga donatorer är landstingen i Jämtland och
Västerbotten. Bland de fyra sämsta landstingen återfinns bland annat
Norrbotten.

Med ”möjlig donator” menas en avliden intensivvårdspatient, med fastställd
total hjärninfarkt, som behandlas med respirator och som bedöms medicinskt
lämplig som organdonator. Från varje donator tas i genomsnitt tre-fyra organ
för transplantation till andra människor.

Sänk gränsen för abort omgående

Nyheten uppdaterades 2011-05-30 7:56

En sjuksköterska berättar i tidningen Dagens Medicin: ”I år har vi haft två aborter, en i vecka 18 och den andra i vecka 22, där fostren fortfarande levde när de kom ut. De andades och rörde på sig i upp till en timme efteråt.” Hon säger också: ”Det känns fruktansvärt att låta fullt friska foster ligga och dö framför våra ögon, men vi kan ingenting göra. Eller rättare sagt: vi får inte göra någonting. I så fall bryter vi mot lagen.”
I Danmark var en barnmorska nyligen med om att en liten flicka levde två timmar efter en sen abort. Barnmorskan kunde inte låta barnet ligga ensamt i sköljrummet utan svepte in den lilla och sjöng vaggvisor för henne tills hon dog. Hon fick inte ge flickan någon lindring för sin överordnade. Efteråt fick barnmorskan psykologhjälp och medverkar inte längre vid sena aborter.
Är det inte ett stort misslyckande att vi idag, år 2011, inte tycker oss ha lust att se alla människors lika värde? Är det värdig vård att bli lämnad ensam på ett metallbord för att dö? Eller är det helt enkelt så att ett litet levande aborterat barn inte har samma värde som ett barn som föds för tidigt i samma vecka? Samhällets resurser borde i högre grad användas för att förebygga och ge alternativ till aborter. Utöver detta är det hög tid att omgående sänka abortgränsen med åtskilliga veckor!
Marita Sandberg

Fler vuxna än barn får barndiabetes

Nyheten uppdaterades 2011-05-30 6:48

Under tre år registrerades alla vuxna kronobergare som insjuknade i diabetes. Detta gav upphov till flera upptäckter som har fått internationell uppmärksamhet.

Den stora upptäckten är att dubbelt så många vuxna som barn drabbas av diabetes typ 1, så kallad barndiabetes.
– Det var fel att kalla det för barndiabetes från början och det har man anat hela 1900-talet, berättar Maria Thunander, överläkare på medicinkliniken i Växjö.
Upptäckten kan få till följd att vården blir mer uppmärksam på vilken typ av diabetes patienterna faktiskt har. Det kan avgöra valet av behandling.
– Man har tagit fasta på resultatet internationellt och det känns roligt, säger Maria Thunander.
I veckan disputerade hon vid Lunds universitet på sin avhandling om vuxna som insjuknar i diabetes. Det unika med studien som ligger till grund för avhandlingen är dess omfattning. Aldrig förr har samtliga 40- till 100-åringar kontrollerats. Tidigare har mätningarna skett lokalt.

 
Jag vill betona det goda samarbetet mellan primärvården, sjukhusvården och Lunds universitet, säger hon.
Studien har också visat att det är bättre med tidig insulinbehandling för vuxna med typ 1-diabetes än tabletter som rekommenderas i dag. En förändring kan leda till färre komplikationer för patienterna.
Undersökningen bekräftar även att unga vuxna som haft diabetes under lång tid ofta drabbas av svåra komplikationer. Till exempel får en av tre unga kvinnor i gruppen problem med rörelseapparaten som måste opereras.
– Det allra bästa är att tidigt hålla nere sockret men även att ha resurser för kirurgi, säger Maria Thunander.
Diabetes är en av världens viktigaste sjukdomar och Världshälsoorganisationen har gett forskningen högsta prioritet.
– Sjukdomen växer explosionsartat i många utvecklingsländer. Små upptäckter kan få stor betydelse, menar hon.